Jag placerade minstingen framför Pingu och la mej i soffan och sov...i...tja...två timmar kanske. Jag fryser, mår illa och är inte det minsta sugen på mat. Har jag blivit smittad? Hur spännande som helst ju ;)
Fast det kommer olägligt i såfall. För imorgon har jag föreläsning och på lördag heldagsseminarium med den andra kursen. Men det är inte mycket man kan göra.
Rackarns att jag totalt glömde bort att ta vitpepparkorn igår och idag.
torsdag 22 januari 2009
nervös eller ångestfylld?
Vad är det egentligen för skillnad på vanlig nervositet och ångest?
Det första jag kom att tänka på var att det känns helt olika i kroppen. Nervositet känns som ett pirr i magen. Eventuellt med ett lätt illamående. Ångest däremot drar igång kroppen: magen värker, jag får andnöd o.s.v.
Men när jag tänkte efter kom jag på att den stora skillnaden finns i huvudet. När jag är nervös tänker jag mest på att jag hoppas att allt blir bra. Nervositet är för mej lika med spänd förväntan. Medan ångesten framkallas av en kaskad av katastroftankar och tänk om...
Naturligtvis är det en gradskillnad. Men ju längre tiden går, desto mer benägen blir jag att känna mej nervös i stället för ångestfylld. Vilket finurligt nog leder till att jag håller ångesten borta.
Så här är det för mej. Hur är det för er?
Det första jag kom att tänka på var att det känns helt olika i kroppen. Nervositet känns som ett pirr i magen. Eventuellt med ett lätt illamående. Ångest däremot drar igång kroppen: magen värker, jag får andnöd o.s.v.
Men när jag tänkte efter kom jag på att den stora skillnaden finns i huvudet. När jag är nervös tänker jag mest på att jag hoppas att allt blir bra. Nervositet är för mej lika med spänd förväntan. Medan ångesten framkallas av en kaskad av katastroftankar och tänk om...
Naturligtvis är det en gradskillnad. Men ju längre tiden går, desto mer benägen blir jag att känna mej nervös i stället för ångestfylld. Vilket finurligt nog leder till att jag håller ångesten borta.
Så här är det för mej. Hur är det för er?
belöningar
Jag brukar ha lite svårt för att belöna mej själv när jag har gjort något bra.
Eller belöna mej själv bara för att jag är jag.
Här är en blogg där man kan få lite inspiration: Unnasig.se
Eller belöna mej själv bara för att jag är jag.
Här är en blogg där man kan få lite inspiration: Unnasig.se
onsdag 21 januari 2009
när allt är intressant
Nu måste jag verkligen begränsa mej. För allt är ju roligt och jag skulle kunna läsa hur mycket som helst. Men jag behöver tid för återhämtning och tid för att kunna behålla lugnet i mej.
Så hur spännande och intressant det än är, så ska jag inte göra mer än vad som krävs för att bli godkänd. Inte lägga ner mer tid än vad som är nödvändigt. Inse att det finns obegränsat med fakta att samla, det finns alltid mer att lära. Och jag har hela livet på mej att fortsätta lära mej. Just nu ska jag bara lära mej det som krävs för just den här kursen.
Och ge mej själv lediga dagar och lediga stunder.
Så hur spännande och intressant det än är, så ska jag inte göra mer än vad som krävs för att bli godkänd. Inte lägga ner mer tid än vad som är nödvändigt. Inse att det finns obegränsat med fakta att samla, det finns alltid mer att lära. Och jag har hela livet på mej att fortsätta lära mej. Just nu ska jag bara lära mej det som krävs för just den här kursen.
Och ge mej själv lediga dagar och lediga stunder.
mot skolan
Om en stund åker jag till min första föreläsning i personlighetspsykologi. Trots att det är åtta år sedan jag läste A-kursen märker jag att mycket bygger på det vi läste då. Och så har jag ju hobbyläst en hel massa de senaste åren.
När någon är magsjuk här hemma vill jag helst stanna inne tills faran är över. Men om jag inte åker idag får jag en extrauppgift att göra och det är ju inte säkert att jag är smittad.
När någon är magsjuk här hemma vill jag helst stanna inne tills faran är över. Men om jag inte åker idag får jag en extrauppgift att göra och det är ju inte säkert att jag är smittad.
tisdag 20 januari 2009
förebyggande
Vitpeppar.
Alcogel.
Och mitt alldeles egna knep för att inte bli smiddad:
En chokladkaka.
För att lura Murph'y.
Alcogel.
Och mitt alldeles egna knep för att inte bli smiddad:
En chokladkaka.
För att lura Murph'y.
sjukt igen
Maken kom hem med en nedkräkt liten tjej för en stund sedan. Nu ligger hon i soffan och tittar på Molly Mus. Blääää, och vi som har haft sjuka barn den senaste 1,5 veckan.
När jag lagade mat stod jag och tänkte på att det är bäst att ligga lite före med pluggandet för att man aldrig vet vad som kan hända (när man har barn).
Bäst att se det hela positivt:
Tack för att jag har barn!
Tack för att vi bara har småkrämpor som går över efter några dagar!
Tack för att vi kan vara hemma med barnen utan att lida ekonomiskt!
Tack för att jag har förstånd och disciplin att inte sistaminutenplugga!
När jag lagade mat stod jag och tänkte på att det är bäst att ligga lite före med pluggandet för att man aldrig vet vad som kan hända (när man har barn).
Bäst att se det hela positivt:
Tack för att jag har barn!
Tack för att vi bara har småkrämpor som går över efter några dagar!
Tack för att vi kan vara hemma med barnen utan att lida ekonomiskt!
Tack för att jag har förstånd och disciplin att inte sistaminutenplugga!
min första skoldag
Nervös var jag igår. Inte för själva föreläsningen utan mer för att komma i lagom tid. Inte för tidigt och inte för sent. Jag kom för tidigt.
Och jag tycker att det är så underbart härligt att ha lite fjärilar i magen. För det betyder att den dumma ångesten håller sig borta. Så jag satt kvar i bilen en stund och bara njöt.
En utmaning kommer det att bli. För vi ska ha grupparbeten. Som betygsätts (idiotiskt!). Och jag har bestämt mej för att inte ta på mej gruppledarrollen. Och inte bry mej så mycket om om vi lämnar in i tid eller inte. Eller hur resultatet blir. För det enda som är viktigt är att jag lär mej nya saker.
Det känns skönt att jag kan sitta där utan att egentligen behöva lära känna någon om jag inte vill. För uppsatsen ska jag skriva tillsammans med min syster (som läste nästan hela kursen i höstas). Jag kan vara mej själv och är det inte okej så kvittar det mej.
Intressant var det att komma in i en grupp sådär. För alla utom jag hade gått A-kursen i höstas. Den duktiga, den söta, den coola, den roliga och besserwissern gav sej tillkänna redan under introduktionstimmen. Ett par stycken verkar vara över 30, men jag är nog äldst (vilket var väntat).
Nästa föreläsning är på onsdag eftermiddag och det ska bli roligt! Idag ska jag börja läsa litteraturen.
Och jag tycker att det är så underbart härligt att ha lite fjärilar i magen. För det betyder att den dumma ångesten håller sig borta. Så jag satt kvar i bilen en stund och bara njöt.
En utmaning kommer det att bli. För vi ska ha grupparbeten. Som betygsätts (idiotiskt!). Och jag har bestämt mej för att inte ta på mej gruppledarrollen. Och inte bry mej så mycket om om vi lämnar in i tid eller inte. Eller hur resultatet blir. För det enda som är viktigt är att jag lär mej nya saker.
Det känns skönt att jag kan sitta där utan att egentligen behöva lära känna någon om jag inte vill. För uppsatsen ska jag skriva tillsammans med min syster (som läste nästan hela kursen i höstas). Jag kan vara mej själv och är det inte okej så kvittar det mej.
Intressant var det att komma in i en grupp sådär. För alla utom jag hade gått A-kursen i höstas. Den duktiga, den söta, den coola, den roliga och besserwissern gav sej tillkänna redan under introduktionstimmen. Ett par stycken verkar vara över 30, men jag är nog äldst (vilket var väntat).
Nästa föreläsning är på onsdag eftermiddag och det ska bli roligt! Idag ska jag börja läsa litteraturen.
måndag 19 januari 2009
skolstart
I eftermiddag drar psykologikursen igång, och jag blir student på heltid. Efter en månads ledighet och sjukstuga ska det bli roligt att få komma ut lite och träffa folk.
Jag har utmanat mitt kontrollbehov och inte tagit reda på schemat i förväg. Så jag har ingen aning om hur de närmaste veckorna ser ut. Egentligen ett ganska smart drag, för jag har inte kunnat boka in någonting annat. Jag har bestämt mej för att börja vårterminen i sakta mak och fokusera på skolan. Och familjen. Sedan hoppas jag att det finns plats för mer och fler framåt vårkanten.
Jag har utmanat mitt kontrollbehov och inte tagit reda på schemat i förväg. Så jag har ingen aning om hur de närmaste veckorna ser ut. Egentligen ett ganska smart drag, för jag har inte kunnat boka in någonting annat. Jag har bestämt mej för att börja vårterminen i sakta mak och fokusera på skolan. Och familjen. Sedan hoppas jag att det finns plats för mer och fler framåt vårkanten.
söndag 18 januari 2009
...ont i magen, eller?
Vi sitter och fikar och jag frågar den snart fyraåriga lilla tösabiten:
- Vad får man i magen om man äter upp hela kladdkakan?
- .... en bäbis!!!!
Sedan pratar vi lite om hur bäbisar blir till, och det har lilltjejen full koll på, tycker hon:
- ...man får ett ägg i magen och när det kläcks kommer bäbisen ut...men bara mammans mage.
- Vad får man i magen om man äter upp hela kladdkakan?
- .... en bäbis!!!!
Sedan pratar vi lite om hur bäbisar blir till, och det har lilltjejen full koll på, tycker hon:
- ...man får ett ägg i magen och när det kläcks kommer bäbisen ut...men bara mammans mage.
kravmärkt
Kloka febertankar
(bland allt vimsigt yrande kan man hitta några små guldkorn.)
Kravmärkt
- ett annat ord för utmattningsdepression!
Då kommer Ulrikas EGOlogiska tankar väl till pass.
(bland allt vimsigt yrande kan man hitta några små guldkorn.)
Kravmärkt
- ett annat ord för utmattningsdepression!
Då kommer Ulrikas EGOlogiska tankar väl till pass.
lördag 17 januari 2009
virrpanna
Jag skrev nyss om min sega hjärna, och det var verkligen ingen överdrift. För nu har jag skuttat runt bland mina bloggvänner och önskat en skön fredagkväll!!!
Haha! Det är ju lördag idag.
Jag måste bara nämna att trots att alla sjuka familjemedlemmar har gått och nött på varandra hela veckan så är det inte mycket bråk här hemma. (Peppar, peppar.) Dock lite gråt ibland, när någon är lite för trött för sitt eget bästa.
Haha! Det är ju lördag idag.
Jag måste bara nämna att trots att alla sjuka familjemedlemmar har gått och nött på varandra hela veckan så är det inte mycket bråk här hemma. (Peppar, peppar.) Dock lite gråt ibland, när någon är lite för trött för sitt eget bästa.
award :)
Nu blev jag en glad award-mottagare, istället för en hängig typ som väl knappt kan räknas som sjuk längre. Tack Tussegumman för att du piggade upp min lördagkväll!
Min sega hjärna bestämde sig för att följa Tussegummans exempel och nominera alla som finns i min länklista. En go´ samling bloggare med en kreativ inställning till livet (kan man säga så?).
Min sega hjärna bestämde sig för att följa Tussegummans exempel och nominera alla som finns i min länklista. En go´ samling bloggare med en kreativ inställning till livet (kan man säga så?).
den glade sömngångaren
Maken hade gått och lagt sej och jag låg i soffan och väntade på att hostmedicinen skulle börja verka.
Jag hörde steg och fram till soffan kom en strålande glad son.
Allt jag sa bemöttes med ett smittande skratt och jag började ana att han inte var vaken, så jag bestämde mej för att sätta min son på prov.
- Vad är två plus två, frågade jag.
- Två plus två? Hahahaaaaaaaaaaa.
- Vet du det?
- Ja. Hahahaaaa.
- Vad är två plus två?
- Hahahahahahahahaaaaa.
Då visste jag säkert. Det var en sömngångare jag hade fått som sällskap. Med gnistrande ögon och svettigt hår.
- Kom så går vi ut i köket och dricker vatten, sa jag.
- Hahahahahaaa, svarade sonen, drack ur glaset och gick skrattande tillbaka till sängen.
Till frukost serverades han en rolig historia om sitt nattliga äventyr. Som han inte hade ett enda minne av.
Jag hörde steg och fram till soffan kom en strålande glad son.
Allt jag sa bemöttes med ett smittande skratt och jag började ana att han inte var vaken, så jag bestämde mej för att sätta min son på prov.
- Vad är två plus två, frågade jag.
- Två plus två? Hahahaaaaaaaaaaa.
- Vet du det?
- Ja. Hahahaaaa.
- Vad är två plus två?
- Hahahahahahahahaaaaa.
Då visste jag säkert. Det var en sömngångare jag hade fått som sällskap. Med gnistrande ögon och svettigt hår.
- Kom så går vi ut i köket och dricker vatten, sa jag.
- Hahahahahaaa, svarade sonen, drack ur glaset och gick skrattande tillbaka till sängen.
Till frukost serverades han en rolig historia om sitt nattliga äventyr. Som han inte hade ett enda minne av.
fredag 16 januari 2009
tapeter och boktips
En gammal tapetrulle och vattenfärger.
Mer behövs inte för att sysselsätta barn och mor en lång stund.
Efter lunch ska vi rita figurer, klippa ut och klistra på våra vackra landskap.
Nu har jag letat igenom bloggar på jakt efter boktips och laddat in en hel hög på mitt bibliotekskonto. (Tyvärr har inte alla bloggare etikettmeny i sin blogg, så jag hade ett begränsat urval bloggar att plocka ifrån.)
Vi delar på matlagningen idag. Jag tog fram köttfärssås från frysen och maken kokar pastan. Efter en vecka med lättlagat börjar nog även barnen längta efter mer "riktig mat".
Mer behövs inte för att sysselsätta barn och mor en lång stund.
Efter lunch ska vi rita figurer, klippa ut och klistra på våra vackra landskap.
Nu har jag letat igenom bloggar på jakt efter boktips och laddat in en hel hög på mitt bibliotekskonto. (Tyvärr har inte alla bloggare etikettmeny i sin blogg, så jag hade ett begränsat urval bloggar att plocka ifrån.)
Vi delar på matlagningen idag. Jag tog fram köttfärssås från frysen och maken kokar pastan. Efter en vecka med lättlagat börjar nog även barnen längta efter mer "riktig mat".
inställt
Näää. Jag var inte pigg nog för ett terapibesök även om jag tyckte det när jag slog upp mina blå. Så nu siktar jag in mej på ett besök på macken i eftermiddag. Där ligger det ett bokpaket och väntar på mej.
torsdag 15 januari 2009
huset fullt
Nu har maken också blivit sjuk, så idag är vi hemma allihop. Jag hoppas att jag har nått bottenläget och nu är på G att bli frisk.
Tråkigt nog fick jag ringa och lämna återbud till tandläkaren idag. Jag skulle ha varit där vid åtta, men det var inte att tänka på att ge sej iväg ut. Jag blev svimfärdig bara jag lämnade sängen. Jag har inte varit hos tandis på tre år och hade nu samlat mod nog att boka en tid. Och så blir jag sjuk!!!!
Imorgon har jag första terapin för i år. Hoppas att jag är pigg nog att ta mej dit.
Vilken tur iallafall att vi är sjuka den här veckan. Nästa vecka börjar min kurs, så då hade det ju inte varit så lämpligt.
Tråkigt nog fick jag ringa och lämna återbud till tandläkaren idag. Jag skulle ha varit där vid åtta, men det var inte att tänka på att ge sej iväg ut. Jag blev svimfärdig bara jag lämnade sängen. Jag har inte varit hos tandis på tre år och hade nu samlat mod nog att boka en tid. Och så blir jag sjuk!!!!
Imorgon har jag första terapin för i år. Hoppas att jag är pigg nog att ta mej dit.
Vilken tur iallafall att vi är sjuka den här veckan. Nästa vecka börjar min kurs, så då hade det ju inte varit så lämpligt.
tisdag 13 januari 2009
jag är bra som jag är
I söndags cyklade jag med dottern till ett kalas, lämnade henne och cyklade hemåt. På vägen hem mötte jag en stilig och trevlig pappa till en av dotterns kompisar.
För ett ögonblick kände jag mej hur töntig som helst med cykelhjälm på huvudet. Den gamla vanliga pinsamhetstanken alltså.
Men så kom en annan tanke över mej:
Spelar hans åsikt om mej någon som helst roll?
Och nej, det gör det ju inte. (För jag är ju gift - hahaha.)
Vad andra personer tycker om mej påverkar inte mej.
Och vad personer som inte känner mej drar för förhastade slutsatser är helt ovidkommande.
Känslan kom långt inifrån mej. Och jag kände att det verkligen är så nu. Det är inte bara jag som försöker få mej själv att tänka om.
Det funkar verkligen att utmana sina tankar om sig själv. Men det har tagit lång tid att få det att sätta sej.
För ett ögonblick kände jag mej hur töntig som helst med cykelhjälm på huvudet. Den gamla vanliga pinsamhetstanken alltså.
Men så kom en annan tanke över mej:
Spelar hans åsikt om mej någon som helst roll?
Och nej, det gör det ju inte. (För jag är ju gift - hahaha.)
Vad andra personer tycker om mej påverkar inte mej.
Och vad personer som inte känner mej drar för förhastade slutsatser är helt ovidkommande.
Känslan kom långt inifrån mej. Och jag kände att det verkligen är så nu. Det är inte bara jag som försöker få mej själv att tänka om.
Det funkar verkligen att utmana sina tankar om sig själv. Men det har tagit lång tid att få det att sätta sej.
sjukdag nr 2
Idag har sonen och jag sällat oss till de sjukas skara. Sonen har bara lite feber, så han är jobbigt pigg tycker jag som är jättehängig. Maken förbarmade sig och tog en vab-dag idag. Så jag har sovit hela förmiddagen (utan att bli piggare för det).
Jag som fixade hela jullovet utan att längta efter att få vara ensam hemma (vilket var ett stort framsteg mot föregående år) börjar nu känna av mitt ensamhetsbehov. Kanske för att jag ställt in mej på att få den här veckan för mej själv. På måndag börjar skolan igen och det hade ju varit kanon att få varva ner ordentligt inför det. Men nu är det som det är.
Jag som fixade hela jullovet utan att längta efter att få vara ensam hemma (vilket var ett stort framsteg mot föregående år) börjar nu känna av mitt ensamhetsbehov. Kanske för att jag ställt in mej på att få den här veckan för mej själv. På måndag börjar skolan igen och det hade ju varit kanon att få varva ner ordentligt inför det. Men nu är det som det är.
måndag 12 januari 2009
sjukt
Sexåringen är sjuk idag. Nu ligger hon i soffan och halvsover. Feber, hosta och ont i halsen står på menyn den här gången. Lillsyrran är hemma från dagis. Dels för att jag inte orkade ge mej i väg i morse men också för att det gick magsjuka på avdelningen i slutet på förra veckan. Men hon är väldigt dagissugen så i morgon får hon nog gå dit.
Jag har ändå varit ganska duktig idag och röjt undan i borde-högen. Löste allt via mail den här gången, så kan jobbet, trygghetsrådet m.fl. höra av sej när de har tid istället.
Uscha, jag känner mej inte helt kurrant jag heller så det blir nog ingen syjunta för mej ikväll.
Jag har ändå varit ganska duktig idag och röjt undan i borde-högen. Löste allt via mail den här gången, så kan jobbet, trygghetsrådet m.fl. höra av sej när de har tid istället.
Uscha, jag känner mej inte helt kurrant jag heller så det blir nog ingen syjunta för mej ikväll.
alternativ dröm
I natt drömde jag en härlig dröm.
Vi köpte min mormors barndomshus på södra öland och flyttade dit. Billigt var det så vi hade inget behov av något större pengainflöde (drömmen var väldigt konkret och redovisade en hel budget). Vi började odla massor av grönsaker, hade får och en gris. Och uthuset som gränsade mot "stora vägen" (finns inte i verkligheten) renoverade vi och inredde till affär och fik där vi sålde hantverk, bl.a. fina tovade hjärtan. Maken hade en liten IT-verksamhet som konsult.
Jag har haft tankar åt det hållet, att med små utgifter och flexibelt arbete göra det möjligt att leva ett fritt liv. I drömmen var det alldeles självklart. Och vem vet, kanske kan det bli möjligt med min nya utbildning.
Vi köpte min mormors barndomshus på södra öland och flyttade dit. Billigt var det så vi hade inget behov av något större pengainflöde (drömmen var väldigt konkret och redovisade en hel budget). Vi började odla massor av grönsaker, hade får och en gris. Och uthuset som gränsade mot "stora vägen" (finns inte i verkligheten) renoverade vi och inredde till affär och fik där vi sålde hantverk, bl.a. fina tovade hjärtan. Maken hade en liten IT-verksamhet som konsult.
Jag har haft tankar åt det hållet, att med små utgifter och flexibelt arbete göra det möjligt att leva ett fritt liv. I drömmen var det alldeles självklart. Och vem vet, kanske kan det bli möjligt med min nya utbildning.
söndag 11 januari 2009
födelsedagsfirande
Min mamma har fyllt år, men eftersom hon ska sälja sin lägenhet och har visningsstädat den så vill hon inte ha oss där nu.
Istället kommer hon hit med en tårta så att vi kan fira henne.
Ett perfekt arrangemang för alla.
Istället kommer hon hit med en tårta så att vi kan fira henne.
Ett perfekt arrangemang för alla.
panikångestinlägg
Jag skriver inte längre så mycket om panikångest, vilket ju är bra eftersom det betyder att jag inte tänker på det så mycket längre. Jag fick några frågor om detta som jag har funderat lite omkring.
Det första som slog mej var hur olika man ser på situationen medan man befinner sig i den. Jag har egentligen inte upplevt mej själv som särskilt ångestfylld eller orolig innan jag blev sjukskriven (förutom att jag inte kört bil ett halvår före det då) men nu när jag ser tillbaka ser jag ju att det trappats upp länge.
Hösten -06 när jag mådde som sämst (och knappt vågade gå ut) hade jag panikångest med agorafobi för det mesta, och det jag var rädd för var att svimma (=undvek cykla, gå ut och gå själv, köra bil), kissa på mej (=överallt utom hemma kändes jobbigt) och att kräkas (=hade påse i väskan).
Jag började i KBT i augusti -06 för att jag inte vågade köra bil och det i längden skulle bli jobbigt att ta bussen till jobbet. Jag hade tur att få en tid omgående, men tyvärr var det hos en icke färdigutbildad tjej som inte insåg den egentliga omfattningen (vilket inte jag heller gjorde) så jag blev sämre och vågade till sist inte gå ut. När tjejens praktik var slut fick jag omgående tid hos den terapeut/psykolog som jag har idag.
När jag ser tillbaka nu vet jag att jag var sjukt blyg som liten (enligt min mamma, som tränade mej så att jag successivt kom över den värsta blygheten), och genom skoltiden var jag tyst och skulle nog ha kunnat klassa in på diagnosen Social fobi. I de sena tonåren hittade jag styrkan och modet att själv träna bort det - och till sist kunde jag till och med hålla utbildning för hela företaget jag jobbade på. Jag som knappt vågat säga någonting på lektionerna några år tidigare. Så jag har nog alltid haft en slags oro inom mej, och jag har alltid varit en tänkare.
"Säkerhetskissat" innan jag ska gå någonstans har jag nog alltid gjort, och jag vet att jag tyckte att det var jobbigt med utflykter när jag gick en sommarkurs på högskolan för femton år sedan. På mitt senaste jobb (från -99) började jag kaffeplanera, och drack inte kaffe när jag skulle på kundbesök eller på ett längre möte. Jag började också gå på toa före varje möte.
När vi flyttade till vårt nuvarande hus för fem år sedan vet jag att jag planerade kaffedrickande och toabesök när jag skulle gå till dagis och så. När jag var gravid senast fick jag GBS (ett slags urinvägsinfektion som inte syntes i proven) och blev akut jättekissnödig och började bli rädd för att gå ut och gå. När jag var mammaledig började jag kissa fler och fler gånger innan jag gick iväg till t.ex. dagis, och att gå runt affären på hemvägen var inte att tänka på. Nu ser jag ju att jag hade panikångest redan då, och att den dämpades av toabesöken.
I januari -06 fick jag min första jättelika panikattack (fast det fattade jag inte då) när jag var hos tandläkaren och blekte en tand. I april fick jag PÅ i bilen och ytterligare en gång i juni -06, då jag slutade köra bil. Hela den sommaren levde jag i ett ångesttöcken fast det fattade jag inte då. Sonen gick på sommarsimskola och jag tog mej igenom fyra veckor med daglig busstur med tre barn. Semestern blev ett enda planerade för att ständigt vara i närheten av en toalett, och jag hade ofta undanflykter för att slippa följa med på utflykter.
När jag började i riktig KBT-terapi i oktober -06 blev det stegvis bättre (speciellt efter att det konstaterats att jag hade överaktiv blåsa och järnbrist) och i maj påföljande år började jag köra bil på motorvägen. (Ett av mina värstascenarion.) Fast fixeringen vid kissnödigheten gav inte med sig så trots att jag klarade av det mesta i vardagen var det fortfarande jättejobbigt. Dessutom hade jag tränat oerhört mycket. Eftersom det var så mycket jag var rädd för klämde jag in 3-4 exponeringar per dag (promenad, affärsbesök, bilkörning....). Detta ledde till att jag i maj -07 fick en utmattningsdepression. Och började med antidepressiv medicin.
Det senaste 1,5 året har jag inte lagt någon energi alls på panikångesten utan fokuserat på att få ner stressen och kunna leva ett enklare liv.
Idag har jag fortfarande några saker som har en tröskel som kräver energi för att ta sig över. Dessa är: gå till tandläkaren, köra över ölandsbron ensam, köra långresor ensam, åka buss.
Jag får inga panikångestattacker men agorafobitankarna (förväntansångesten) är fortfarande oerhört starka för de här sakerna, så de gör jag sparsamt. Jag vet att jag kan så jag tar det när jag har energi över till det.
När energin tryter och det är mycket runt omkring får jag ångest och lite panikkänningar, men det är ingenting som jag "störs av". Det viktigaste för mej nu är att "på riktigt" acceptera även negativa känslor och att vara i nuet även i jobbiga situationer.
Jag känner inte längre någon brådska med att fasa ut min medicin, utan jag kommer att trappa ner när jag har byggt upp en energireserv.
Det första som slog mej var hur olika man ser på situationen medan man befinner sig i den. Jag har egentligen inte upplevt mej själv som särskilt ångestfylld eller orolig innan jag blev sjukskriven (förutom att jag inte kört bil ett halvår före det då) men nu när jag ser tillbaka ser jag ju att det trappats upp länge.
Hösten -06 när jag mådde som sämst (och knappt vågade gå ut) hade jag panikångest med agorafobi för det mesta, och det jag var rädd för var att svimma (=undvek cykla, gå ut och gå själv, köra bil), kissa på mej (=överallt utom hemma kändes jobbigt) och att kräkas (=hade påse i väskan).
Jag började i KBT i augusti -06 för att jag inte vågade köra bil och det i längden skulle bli jobbigt att ta bussen till jobbet. Jag hade tur att få en tid omgående, men tyvärr var det hos en icke färdigutbildad tjej som inte insåg den egentliga omfattningen (vilket inte jag heller gjorde) så jag blev sämre och vågade till sist inte gå ut. När tjejens praktik var slut fick jag omgående tid hos den terapeut/psykolog som jag har idag.
När jag ser tillbaka nu vet jag att jag var sjukt blyg som liten (enligt min mamma, som tränade mej så att jag successivt kom över den värsta blygheten), och genom skoltiden var jag tyst och skulle nog ha kunnat klassa in på diagnosen Social fobi. I de sena tonåren hittade jag styrkan och modet att själv träna bort det - och till sist kunde jag till och med hålla utbildning för hela företaget jag jobbade på. Jag som knappt vågat säga någonting på lektionerna några år tidigare. Så jag har nog alltid haft en slags oro inom mej, och jag har alltid varit en tänkare.
"Säkerhetskissat" innan jag ska gå någonstans har jag nog alltid gjort, och jag vet att jag tyckte att det var jobbigt med utflykter när jag gick en sommarkurs på högskolan för femton år sedan. På mitt senaste jobb (från -99) började jag kaffeplanera, och drack inte kaffe när jag skulle på kundbesök eller på ett längre möte. Jag började också gå på toa före varje möte.
När vi flyttade till vårt nuvarande hus för fem år sedan vet jag att jag planerade kaffedrickande och toabesök när jag skulle gå till dagis och så. När jag var gravid senast fick jag GBS (ett slags urinvägsinfektion som inte syntes i proven) och blev akut jättekissnödig och började bli rädd för att gå ut och gå. När jag var mammaledig började jag kissa fler och fler gånger innan jag gick iväg till t.ex. dagis, och att gå runt affären på hemvägen var inte att tänka på. Nu ser jag ju att jag hade panikångest redan då, och att den dämpades av toabesöken.
I januari -06 fick jag min första jättelika panikattack (fast det fattade jag inte då) när jag var hos tandläkaren och blekte en tand. I april fick jag PÅ i bilen och ytterligare en gång i juni -06, då jag slutade köra bil. Hela den sommaren levde jag i ett ångesttöcken fast det fattade jag inte då. Sonen gick på sommarsimskola och jag tog mej igenom fyra veckor med daglig busstur med tre barn. Semestern blev ett enda planerade för att ständigt vara i närheten av en toalett, och jag hade ofta undanflykter för att slippa följa med på utflykter.
När jag började i riktig KBT-terapi i oktober -06 blev det stegvis bättre (speciellt efter att det konstaterats att jag hade överaktiv blåsa och järnbrist) och i maj påföljande år började jag köra bil på motorvägen. (Ett av mina värstascenarion.) Fast fixeringen vid kissnödigheten gav inte med sig så trots att jag klarade av det mesta i vardagen var det fortfarande jättejobbigt. Dessutom hade jag tränat oerhört mycket. Eftersom det var så mycket jag var rädd för klämde jag in 3-4 exponeringar per dag (promenad, affärsbesök, bilkörning....). Detta ledde till att jag i maj -07 fick en utmattningsdepression. Och började med antidepressiv medicin.
Det senaste 1,5 året har jag inte lagt någon energi alls på panikångesten utan fokuserat på att få ner stressen och kunna leva ett enklare liv.
Idag har jag fortfarande några saker som har en tröskel som kräver energi för att ta sig över. Dessa är: gå till tandläkaren, köra över ölandsbron ensam, köra långresor ensam, åka buss.
Jag får inga panikångestattacker men agorafobitankarna (förväntansångesten) är fortfarande oerhört starka för de här sakerna, så de gör jag sparsamt. Jag vet att jag kan så jag tar det när jag har energi över till det.
När energin tryter och det är mycket runt omkring får jag ångest och lite panikkänningar, men det är ingenting som jag "störs av". Det viktigaste för mej nu är att "på riktigt" acceptera även negativa känslor och att vara i nuet även i jobbiga situationer.
Jag känner inte längre någon brådska med att fasa ut min medicin, utan jag kommer att trappa ner när jag har byggt upp en energireserv.
fredag 9 januari 2009
promenad
Jag går oftast samma runda på mina promenader. Men det blir ändå inte tråkigt.
Igår pulsade jag fram i snö och tio minusgrader.
Idag kryssade jag mellan slaskpölar och isfläckar på en vårpromenad med några plusgrader, sol och fågelkvitter.
Och fortfarande blir jag strålande glad när jag ensam vågat korsa järnvägsrälsen.
Igår pulsade jag fram i snö och tio minusgrader.
Idag kryssade jag mellan slaskpölar och isfläckar på en vårpromenad med några plusgrader, sol och fågelkvitter.
Och fortfarande blir jag strålande glad när jag ensam vågat korsa järnvägsrälsen.
vad jag tycker om hos mej själv
Jag fick en utmaning från Tanketrollet att lista saker som jag tycker om med mitt utseende.
Det här tycker jag om i mitt utseende:
- att jag har former och inte är pinnsmal
- att jag är ganska kort (och inte behöver se ner på folk ;))
- att jag har fin och lättskött hy
- mina små fötter, speciellt ovansidan är fin
- mina underarmar och handleder
- mitt hår
- mitt leende
När jag tänker efter tycker jag nog mest om min kropp för dess funktioner.
Jag tycker om:
- att jag har en kropp som hyst tre små underverk.
- att min kropp vill röra på sej.
- att min kropp protesterar när någonting är fel.
- att jag kan känna glädje i hela kroppen
- att min kropp på det hela taget fungerar väldigt bra
- när jag är mjuk och avslappnad
- att jag kan njuta av beröring
Och det jag tycker allra mest om med mej själv är:
- att jag har lätt för att skratta
- att jag är nyfiken och tycker om att lära mej nya saker
- att jag kan tänka strukturerat och logiskt
- att jag inte fastnar i offerrollen (för länge) utan gör någonting konstruktivt åt problemet
- att jag vågar gräva i mej själv och vända på alla "sanningar" jag har om mej själv
- att jag har viljan att hela tiden utveckla mej själv
Det här tycker jag om i mitt utseende:
- att jag har former och inte är pinnsmal
- att jag är ganska kort (och inte behöver se ner på folk ;))
- att jag har fin och lättskött hy
- mina små fötter, speciellt ovansidan är fin
- mina underarmar och handleder
- mitt hår
- mitt leende
När jag tänker efter tycker jag nog mest om min kropp för dess funktioner.
Jag tycker om:
- att jag har en kropp som hyst tre små underverk.
- att min kropp vill röra på sej.
- att min kropp protesterar när någonting är fel.
- att jag kan känna glädje i hela kroppen
- att min kropp på det hela taget fungerar väldigt bra
- när jag är mjuk och avslappnad
- att jag kan njuta av beröring
Och det jag tycker allra mest om med mej själv är:
- att jag har lätt för att skratta
- att jag är nyfiken och tycker om att lära mej nya saker
- att jag kan tänka strukturerat och logiskt
- att jag inte fastnar i offerrollen (för länge) utan gör någonting konstruktivt åt problemet
- att jag vågar gräva i mej själv och vända på alla "sanningar" jag har om mej själv
- att jag har viljan att hela tiden utveckla mej själv
onsdag 7 januari 2009
litteraturstudier
Efter lite velande har jag bestämt mej för att fortsätta hälsopedagogiken vid sidan av min heltidskurs i vår.
Jag har dock satt upp tre villkor för mej själv.
1) Jag ska läsa in all kurslitteratur innan terminen börjar, så att jag inte behöver känna mej jagad av att ha för mycket att göra.
2) Jag ska ligga lågt med grupparbetena och bara göra uppgifterna så att de blir godkända.
3) Jag ska sitta hemma och följa föreläsningarna via internet istället för att åka in till stan och delta IRL. Detta för att hushålla med energin (för även om jag känner mej laddad i början av terminen kan det lätt vända).
Första villkoret jobbar jag för fullt med. Jag lämnade ju in tentan redan före jul så jag har gott om tid att läsa in vårens böcker. Och intressant är det också. Just nu läser jag om motivation och motiverande samtal.
Andra villkoret är väl det som kan komma att ställa till problem. Jag vill ju så gärna lämna in i tid och göra bra ifrån mej. Men känner jag att det stressar mej så ska jag hoppa av kursen och fortsätta nästa vår istället.
Jag har dock satt upp tre villkor för mej själv.
1) Jag ska läsa in all kurslitteratur innan terminen börjar, så att jag inte behöver känna mej jagad av att ha för mycket att göra.
2) Jag ska ligga lågt med grupparbetena och bara göra uppgifterna så att de blir godkända.
3) Jag ska sitta hemma och följa föreläsningarna via internet istället för att åka in till stan och delta IRL. Detta för att hushålla med energin (för även om jag känner mej laddad i början av terminen kan det lätt vända).
Första villkoret jobbar jag för fullt med. Jag lämnade ju in tentan redan före jul så jag har gott om tid att läsa in vårens böcker. Och intressant är det också. Just nu läser jag om motivation och motiverande samtal.
Andra villkoret är väl det som kan komma att ställa till problem. Jag vill ju så gärna lämna in i tid och göra bra ifrån mej. Men känner jag att det stressar mej så ska jag hoppa av kursen och fortsätta nästa vår istället.
tisdag 6 januari 2009
snö, korv och lejonhjärta
Vi slog följe med snön på vår väg norrut. Små, vita flingor bara till glädje och inget besvär. Torkarbladen svepte dem åt sidan med en omotiverad bryskhet.
När vi morgonen efter tittade ut genom fönstret på vårt resmål blev vi varse hur dessa oskyldiga små hade dragit oss vid näsan. En dryg halvmeter höga drivor är mycket för den som ingen skyffel har. (Det är ju en sommarstuga, vårt paradis.)
Brummandet från grannbondens traktor ljöd över nejden och den snälle farbrorn förbarmade sej över oss.
Med reträttvägen säkrad kändes allt bättre och dagarna ägnades åt snölek, spel och Bröderna Lejonhjärta. När barnen skötte sej själva eller sov läste vi böcker eller bara slappade framför brasan.
Våra planerade utflyktsmål snöade igen, men en utomhusgrillning hos stugsläkten blev ett fullgott substitut.
Hemma igen med tvättberg och gammalt dammigt julpynt som ber om att få bli nerplockat sitter jag framför brasan med datorn i knät. Njuter av den sista helgkvällen för den här gången. På torsdag är det vardag igen.
När vi morgonen efter tittade ut genom fönstret på vårt resmål blev vi varse hur dessa oskyldiga små hade dragit oss vid näsan. En dryg halvmeter höga drivor är mycket för den som ingen skyffel har. (Det är ju en sommarstuga, vårt paradis.)
Brummandet från grannbondens traktor ljöd över nejden och den snälle farbrorn förbarmade sej över oss.
Med reträttvägen säkrad kändes allt bättre och dagarna ägnades åt snölek, spel och Bröderna Lejonhjärta. När barnen skötte sej själva eller sov läste vi böcker eller bara slappade framför brasan.
Våra planerade utflyktsmål snöade igen, men en utomhusgrillning hos stugsläkten blev ett fullgott substitut.
Hemma igen med tvättberg och gammalt dammigt julpynt som ber om att få bli nerplockat sitter jag framför brasan med datorn i knät. Njuter av den sista helgkvällen för den här gången. På torsdag är det vardag igen.
fredag 2 januari 2009
vinterlov
I morgon packar vi bilen full och åker till stugan för några lugna familjedagar. Vi är hemma igen senast på onsdag, för på torsdag börjar barnens skola.
det nya året
I år hoppas jag att jag kommer tillrätta med tröttheten. Den har gått som en röd tråd genom hela 2008.
Det andra stora temat för 2008 var mitt kaffedrickande. Jag slutade flera gånger, men började alltid igen. När jag kom på att det hände ihop med järnbristen kändes det lite lättare att acceptera. Men jag SKA sluta med kaffe. För jag mår inte bra av det, även om det är det som får igång mej när jag är sådär trött. Men jag har ingen brådska med att börja sluta.
Jag vill fortsätta med de rutiner som jag fått till under året som gått och som får mej att må bra:
- Avslappning innan jag somnar
- Meditation så gott som dagligen (varannan dag på spikmattan)
- Regelbundna promenader
Tilliten ska jag jobba mer på. Så att jag fullt ut vågar lita på att jag kan. Och att det alltid ordnar sej. Det hänger tätt samman med min ekonomistress - när tilliten brister vill jag samla på hög så att jag har en trygghet inför framtiden.
Mina livsvärderingar vill jag tydliggöra. Så att jag har ett fokus när allt inte känns sådär självklart.
Men det viktigaste är ändå att jag fortsätter att lyssna på mej själv. Så att jag tar pauser i tid, och så att jag fortsätter att gå min väg.
Det andra stora temat för 2008 var mitt kaffedrickande. Jag slutade flera gånger, men började alltid igen. När jag kom på att det hände ihop med järnbristen kändes det lite lättare att acceptera. Men jag SKA sluta med kaffe. För jag mår inte bra av det, även om det är det som får igång mej när jag är sådär trött. Men jag har ingen brådska med att börja sluta.
Jag vill fortsätta med de rutiner som jag fått till under året som gått och som får mej att må bra:
- Avslappning innan jag somnar
- Meditation så gott som dagligen (varannan dag på spikmattan)
- Regelbundna promenader
Tilliten ska jag jobba mer på. Så att jag fullt ut vågar lita på att jag kan. Och att det alltid ordnar sej. Det hänger tätt samman med min ekonomistress - när tilliten brister vill jag samla på hög så att jag har en trygghet inför framtiden.
Mina livsvärderingar vill jag tydliggöra. Så att jag har ett fokus när allt inte känns sådär självklart.
Men det viktigaste är ändå att jag fortsätter att lyssna på mej själv. Så att jag tar pauser i tid, och så att jag fortsätter att gå min väg.
torsdag 1 januari 2009
dagen efter
Nyårsdag och jag har precis vaknat. Borde ha gått hem tidigare, men hängde i ända till tre. Då tog jag de två stora med mej och knatade de två kvarteren till vårt hus. Maken med sovande 3-åring och våra övernattninsgäster bröt dock upp strax efter (då värden hade hittat min bror sovande i sin säng).
Det blev en trevlig nyårsfest med god mat och som vanligt kom det lite som en överraskning att barnen faktiskt är så stora att de inte behöver passning. Jag var på ett sprudlande humör fram till elva då jag blev TRÖTT. Piggnade till efter tolvslaget och växlade till en övertrött fnissmaja.
Maken och svägerskan är på väg ut med alla barnen, brorsan sover i soffan och jag ska dega runt lite. Alla är ganska trötta så det blir en slappardag idag.
Det blev en trevlig nyårsfest med god mat och som vanligt kom det lite som en överraskning att barnen faktiskt är så stora att de inte behöver passning. Jag var på ett sprudlande humör fram till elva då jag blev TRÖTT. Piggnade till efter tolvslaget och växlade till en övertrött fnissmaja.
Maken och svägerskan är på väg ut med alla barnen, brorsan sover i soffan och jag ska dega runt lite. Alla är ganska trötta så det blir en slappardag idag.
onsdag 31 december 2008
nyårsafton
Förmiddagen tillbringade vi på en stor, rolig lekplats i stan. Som vanligt var det gnäll innan vi åkte och väl där hade de så roligt att de inte ville åka hem.
Nu leker barnen i källaren med sonens kompis och jag ska snart sova en liten stund. Jag vill ju gärna vara vaken vid tolvslaget!
Klockan fem ska maken och barnen vara på plats i stan och se det årliga jättefyrverkeriet. Själv hoppar jag över det. Inte för att det känns ångestjobbigt utan för att jag prioriterar nyårsfesten hemma hos vännerna. (Och jag skiter i om övriga festdeltagare tror att jag inte vågar!) Vi ska på fest ett par kvarter bort bara, så min bror med familj ska sova över hos oss. Roligt!
Hoppas på ett roligt nyårsfirande tillsammans med vännerna och alla våra barn. (Skulle tro att vi blir 10 vuxna och 11 barn.)
Nu leker barnen i källaren med sonens kompis och jag ska snart sova en liten stund. Jag vill ju gärna vara vaken vid tolvslaget!
Klockan fem ska maken och barnen vara på plats i stan och se det årliga jättefyrverkeriet. Själv hoppar jag över det. Inte för att det känns ångestjobbigt utan för att jag prioriterar nyårsfesten hemma hos vännerna. (Och jag skiter i om övriga festdeltagare tror att jag inte vågar!) Vi ska på fest ett par kvarter bort bara, så min bror med familj ska sova över hos oss. Roligt!
Hoppas på ett roligt nyårsfirande tillsammans med vännerna och alla våra barn. (Skulle tro att vi blir 10 vuxna och 11 barn.)
Gott Nytt År
önskar jag er som kikar in här!
min sista dag
Idag är det min sista dag som sjukskriven.
Heltid på prov, enligt min kloka läkare.
Så det känns bara befriande.
Heltid på prov, enligt min kloka läkare.
Så det känns bara befriande.
bloggaward
Glad blev jag när jag loggade in på datorn idag och såg att jag hade fått den här av Puffan. Jag piggnade till lite efter en natt med väldigt lite sömn. Först kunde jag inte somna, sedan kom lilla tjejen in och var ledsen. När hon väl hade somnat kom stora tjejen också, och då fick jag lägga mej som Pippi. Somnade om men vaknade av morgonpigge sonen som väckte lillsyrran också. Jag masade mej upp med barnen och lät maken få sovmorgon.
Den enda behållningen efter en sådan natt är väl alla knasiga drömmar man blir väckt i.
Den enda behållningen efter en sådan natt är väl alla knasiga drömmar man blir väckt i.
måndag 29 december 2008
mitt 2008
Januari
Året inleddes med magsjuka. I januari jobbade jag mycket med min ekonomiska stress och reaberoende. Och så röjde jag här hemma. I december hade jag tillsammans med läkaren, psykologen och FK bestämt att jag skulle få "sjukpension" i ett år, och under januari försökte jag hitta rätt och släppa mina tankar på att jag måste bli bra och helst på en gång.
Mars
Jag gick äntligen min västa panikångestrunda!!!! Jag åkte på fjällsemester tillsammans med familjen och tre andra familjer där jag passade på att träna på att vara mej själv.
Påsken tillbringade jag med släkten i sommarstugan, och så var jag där ensam i några dagar. Fast det blev inte så bra som jag tänkt mej utan jag längtade hem.
April
Först fick jag besked om att aktivitetsersättningen inte blev godkänd eftersom FK haft så lång handläggningstid. Sedan fick jag mail från jobbet om att min f.d. chef återanställts och nu var min chef igen. Tungt! Positiva saker var att jag började med akvarellmålning och att jag åkte till affären utan att gå på toa innan (hur stort som helst!!!). Och så ägnade jag mycket tid åt att rota i mitt inre och fick djupa insikter om min självkänsla och mina tankar om mej själv.
Maj
Jag tyckte att jag kommit ur min värsta panikångest och börjat på något nytt, så jag startade en ny blogg. (Riktigt som jag tänkt blev det ju inte...).
Jag kom fram till att min grundkänsla är rädsla. Och så knöt jag ihop säcken med hjälp av ett flödesschema. Jag började gå i friskvårdsterapi och började med kosttillskott. Och i samband med det gick jag in i en ny svacka (tack vare att jag vågade känna efter...)
Juni
I juni sänkte jag medicindosen för att förhoppningsvis bli lite piggare. Barnen hade sommarlov och gick i simskola.
Juli
Första veckorna i juli var fulla av barn och regn. Jag passade på att öva mej på att släppa kontrollen över barnen. Jag fyllde 35 år, och med det inleddes en härlig vistelsetid i stugan. Trots att vi var hemma i stan lite då och då så kändes det som en liten evighet. Kanske för att vi inte hade något planerat utan tog dagen som den kom. Precis som på sommarloven när man var liten.
Augusti
I Augusit åkte vi tåg till min syster i Malmö och fick en härlig semestertripp. Hemma syltade jag och gjorde mos som aldrig förr. Mitt drag att slänga alla bär som låg i frysen och väntade på att bli sylt frigjorde ett måste och jag fick lusten tillbaka. Jag fick svar på mina allergitest, och det blev en lång lista. Återigen var vi i sommarstugan och hade det underbart. Jag funderade på belöninar och började utmana min självkänsla. Och så körde jag ensam alla milen till jobbet och bad om att bli uppsagd! Det var stort!
September
Jag började mitt liv som student på halvtid och försökte hitta balansen mellan aktivitet och vila.
Oktober
I oktober hade sommarens bunkrade energi sinat och jag var tillbaka i stressen. I skolan försökte jag hitta en lösning på grupparbetena, där en av deltagarna inte prioriterade riktigt som oss andra.
November
November började med höstlov och vi åkte till sommarstugan för en lugn och skön vecka. Jag började jobba med min tenta och upptäckte att positiv stress också är stress. Och så kom min rädsla tillbaka. Och så hade vi snööö!!! Tillräckligt för att åka lite pulka och skrapa ihop till en snögubbe.
December
Årets sista månad fylldes med avslutningar och julfester. I terapin jobbade jag med att försöka upptäcka signalerna på att jag börjar dra i väg.
Året inleddes med magsjuka. I januari jobbade jag mycket med min ekonomiska stress och reaberoende. Och så röjde jag här hemma. I december hade jag tillsammans med läkaren, psykologen och FK bestämt att jag skulle få "sjukpension" i ett år, och under januari försökte jag hitta rätt och släppa mina tankar på att jag måste bli bra och helst på en gång.
Jag slösar när jag köper saker
som inte ger mej glädje.
Februari
Jag kämpade på med uppdelningen av ansvaret här hemma och var väl inte alltid så värst glad på maken. Jag fick smak på grönt te, men lyckades inte sluta med kaffet. Jag jobbade stenhårt med att sluta städa när vi skulle få besök.
Jag städar bara för att glädja mej själv.
Ett ostädat hem säger ingenting om vem jag är.
Ett ostädat hem säger ingenting om vem jag är.
Mars
Jag gick äntligen min västa panikångestrunda!!!! Jag åkte på fjällsemester tillsammans med familjen och tre andra familjer där jag passade på att träna på att vara mej själv.
Påsken tillbringade jag med släkten i sommarstugan, och så var jag där ensam i några dagar. Fast det blev inte så bra som jag tänkt mej utan jag längtade hem.
Just do it!
April
Först fick jag besked om att aktivitetsersättningen inte blev godkänd eftersom FK haft så lång handläggningstid. Sedan fick jag mail från jobbet om att min f.d. chef återanställts och nu var min chef igen. Tungt! Positiva saker var att jag började med akvarellmålning och att jag åkte till affären utan att gå på toa innan (hur stort som helst!!!). Och så ägnade jag mycket tid åt att rota i mitt inre och fick djupa insikter om min självkänsla och mina tankar om mej själv.
Att vara i nuet helt enkelt. Fast ganska svårt.
Maj
Jag tyckte att jag kommit ur min värsta panikångest och börjat på något nytt, så jag startade en ny blogg. (Riktigt som jag tänkt blev det ju inte...).
Jag kom fram till att min grundkänsla är rädsla. Och så knöt jag ihop säcken med hjälp av ett flödesschema. Jag började gå i friskvårdsterapi och började med kosttillskott. Och i samband med det gick jag in i en ny svacka (tack vare att jag vågade känna efter...)
Jag kan alltid hantera situationen just nu!
Juni
I juni sänkte jag medicindosen för att förhoppningsvis bli lite piggare. Barnen hade sommarlov och gick i simskola.
När hjärnan har triggats igång
går den av bara farten.
går den av bara farten.
Juli
Första veckorna i juli var fulla av barn och regn. Jag passade på att öva mej på att släppa kontrollen över barnen. Jag fyllde 35 år, och med det inleddes en härlig vistelsetid i stugan. Trots att vi var hemma i stan lite då och då så kändes det som en liten evighet. Kanske för att vi inte hade något planerat utan tog dagen som den kom. Precis som på sommarloven när man var liten.
Nu lever jag livet precis som jag vill leva det!
Augusti
I Augusit åkte vi tåg till min syster i Malmö och fick en härlig semestertripp. Hemma syltade jag och gjorde mos som aldrig förr. Mitt drag att slänga alla bär som låg i frysen och väntade på att bli sylt frigjorde ett måste och jag fick lusten tillbaka. Jag fick svar på mina allergitest, och det blev en lång lista. Återigen var vi i sommarstugan och hade det underbart. Jag funderade på belöninar och började utmana min självkänsla. Och så körde jag ensam alla milen till jobbet och bad om att bli uppsagd! Det var stort!
Jag är bra som jag är
och jag behöver inte vara omtyckt av alla
och jag behöver inte vara omtyckt av alla
September
Jag började mitt liv som student på halvtid och försökte hitta balansen mellan aktivitet och vila.
Jag kastar loss och går ut i livet utan livlina
Oktober
I oktober hade sommarens bunkrade energi sinat och jag var tillbaka i stressen. I skolan försökte jag hitta en lösning på grupparbetena, där en av deltagarna inte prioriterade riktigt som oss andra.
Lycka är att ta vara på det som händer
här och nu.
här och nu.
November
November började med höstlov och vi åkte till sommarstugan för en lugn och skön vecka. Jag började jobba med min tenta och upptäckte att positiv stress också är stress. Och så kom min rädsla tillbaka. Och så hade vi snööö!!! Tillräckligt för att åka lite pulka och skrapa ihop till en snögubbe.
Jag vet ju att jag kan!
December
Årets sista månad fylldes med avslutningar och julfester. I terapin jobbade jag med att försöka upptäcka signalerna på att jag börjar dra i väg.
Kärlek en kväll i advent.
soligt och kallt
Nu när jag släppt alla tankar på vad vi borde göra med barnen, så har vi helt oplanerat varit på skogsutflykt flera gånger i höst. Så även idag. Solen sken och det var några minusgrader, så maken och jag tog med oss kamerorna och barnen ut. Tyvärr var mitt kamerabatteri nästan slut, men jag tror att det blev några fina kort iallafall.
Barnen skuttade runt bland vass och stenar medan vi fotade.
Nu packar sonen övernattningsväskan. Han ska övernatta hos mormor och vi ser fram emot sovmorgon imorgon. Det är sonen som brukar vakna först hos oss.
Barnen skuttade runt bland vass och stenar medan vi fotade.
Nu packar sonen övernattningsväskan. Han ska övernatta hos mormor och vi ser fram emot sovmorgon imorgon. Det är sonen som brukar vakna först hos oss.
söndag 28 december 2008
läsdag
Det blev en läsdag idag. När resten av familjen försvann kröp jag upp i soffan med en filt och en bok och masade mej bara upp för att göra fläskpannkaka av skinkresterna.
Eftermiddagen har jag spenderat med barnen eller med näsan i boken (som jag bara var tvungen att läsa ut - tack för tipset tanketrollet).
Ikväll gjorde vi egna Wiifigurer och alla skrattade när jag gjorde värsta surmammaminen på min. Fast när barnen tyckte att jag skulle välja tockaste läget på min figur kändes det inte lika kul längre. SÅÅÅ himla tjock är jag ju inte! Jag kom t.ex. i förra årets nyårsklänning som jag var förutseende nog att prova redan idag. Nåja, fetast i familjen är jag ju. Och det är ju tur det!
Nu blir det filmkväll tillsammans med maken. Behöver en slapparkväll i soffan, tror jag. Imorgon ska vi in och slåss på rean. Dottern och jag behöver festliga strumpbyxor och sonens julklappsskjorta ska bytas.
Eftermiddagen har jag spenderat med barnen eller med näsan i boken (som jag bara var tvungen att läsa ut - tack för tipset tanketrollet).
Ikväll gjorde vi egna Wiifigurer och alla skrattade när jag gjorde värsta surmammaminen på min. Fast när barnen tyckte att jag skulle välja tockaste läget på min figur kändes det inte lika kul längre. SÅÅÅ himla tjock är jag ju inte! Jag kom t.ex. i förra årets nyårsklänning som jag var förutseende nog att prova redan idag. Nåja, fetast i familjen är jag ju. Och det är ju tur det!
Nu blir det filmkväll tillsammans med maken. Behöver en slapparkväll i soffan, tror jag. Imorgon ska vi in och slåss på rean. Dottern och jag behöver festliga strumpbyxor och sonens julklappsskjorta ska bytas.
när bägaren rinner över
Igår smällde det av. Även en lång stubin tar slut förr eller senare.
Efter en dag ensam med barnen (eftersom maken var och röjde i farfarshuset) tog det tvärstopp. Efter många sena kvällar och för lite sömn var barnen trötta och gnälliga. När maken kom hem gav jag mej ut på en promenad, men det räckte inte för att komma i balans. Efter middag och spelkväll med barnen (den försvunna diamanten och Wii-tennisturnering) gick jag undan och började plocka ihop Geomagen som låg på lekmattan. Naturligtvis fick jag snart sällskap av alla barnen och naturligtvis började de kivas. Och jag blev ARG! Helt utan rimliga proportioner. Att skälla som en furie är inte roligt.
När barnen lagt sig i sina sängar tassade jag runt och kramade om dem. Så ledsen, så ledsen.
Sedan låg jag i soffan hela kvällen. Maken tassade omkring och vågade inte störa, för jag fräste åt honom så fort han frågade någonting.
Jag kände att det började dra iväg på Annandagen, men att inte följa med till svärföräldrarna kändes inte som ett alternativ. Och när skulle de röja i huset om inte i går? Fler dagar fanns inte att välja på.
Senaste tiden har varit rolig, men jag har inte haft så mycket tid för mej själv. Förra torsdagen kom min syster och på lördagen kom hennes sambo. Slappt och naturligt umgänge som bara var trevligt. Men det blev sena kvällar. På måndagen hade vi släktmiddag här hemma och på tisdagen var det lillajulafton och mycket att stå i hela dagen. Julafton och juldagen försvann i ett huj. Och på annandagen tog jag mej en massa tid, men det räckte inte.
Så tråkigt och jobbigt det är att känna så här. När familjen går mej på nerverna och jag bara vill krypa undan i ett hörn. När jag inte orkar med ett endaste litet nej från barnen.
Maken ska ta med sej barnen på utflykt så att jag får lite ensamtid. Och förhoppningsvis kan landa i lugnet.
(När jag tänker efter så har jag faktiskt mediterat varje dag utom julafton och juldagen. Bra att jag tagit mej tid till det trots att vi har haft gäster och en massa julstök.)
Efter en dag ensam med barnen (eftersom maken var och röjde i farfarshuset) tog det tvärstopp. Efter många sena kvällar och för lite sömn var barnen trötta och gnälliga. När maken kom hem gav jag mej ut på en promenad, men det räckte inte för att komma i balans. Efter middag och spelkväll med barnen (den försvunna diamanten och Wii-tennisturnering) gick jag undan och började plocka ihop Geomagen som låg på lekmattan. Naturligtvis fick jag snart sällskap av alla barnen och naturligtvis började de kivas. Och jag blev ARG! Helt utan rimliga proportioner. Att skälla som en furie är inte roligt.
När barnen lagt sig i sina sängar tassade jag runt och kramade om dem. Så ledsen, så ledsen.
Sedan låg jag i soffan hela kvällen. Maken tassade omkring och vågade inte störa, för jag fräste åt honom så fort han frågade någonting.
Jag kände att det började dra iväg på Annandagen, men att inte följa med till svärföräldrarna kändes inte som ett alternativ. Och när skulle de röja i huset om inte i går? Fler dagar fanns inte att välja på.
Senaste tiden har varit rolig, men jag har inte haft så mycket tid för mej själv. Förra torsdagen kom min syster och på lördagen kom hennes sambo. Slappt och naturligt umgänge som bara var trevligt. Men det blev sena kvällar. På måndagen hade vi släktmiddag här hemma och på tisdagen var det lillajulafton och mycket att stå i hela dagen. Julafton och juldagen försvann i ett huj. Och på annandagen tog jag mej en massa tid, men det räckte inte.
Så tråkigt och jobbigt det är att känna så här. När familjen går mej på nerverna och jag bara vill krypa undan i ett hörn. När jag inte orkar med ett endaste litet nej från barnen.
Maken ska ta med sej barnen på utflykt så att jag får lite ensamtid. Och förhoppningsvis kan landa i lugnet.
(När jag tänker efter så har jag faktiskt mediterat varje dag utom julafton och juldagen. Bra att jag tagit mej tid till det trots att vi har haft gäster och en massa julstök.)
lördag 27 december 2008
surrumpor
Det var värst vad vårt Wii stack i ögonen!
Först ut var brorsans sambo att ondgöra sig över onödigheten i tvspel och slöseriet med att lägga så mycket pengar på en pryl.
"Det finns ju så mycket annat man kan göra för 3000."
"Ja, men vi gör det ändå."
"Om jag tjänade 60 000 i månaden så kanske..." sa svägerskan.
Och möttes av ett kollektivt frågetecken. Vad har inkomstens storlek att göra med detta?
Ja, ja. Hennes äldsta är fyra år så vi får väl se om några år... Svägerskan brukar svänga rejält när det är hon själv som hamnar i olika val. Det är lätt att ha åsikter om andra...
Igår var det så svägerska nummer två:s tur att ha åsikter. Hon förstod överhuvudtaget inte hur man kunde köpa en sån pryl. Och så mycket pengar spelen kostar sen...så onödigt!
Jag tog det som en övning i att inte argumentera emot så mycket. Det räcker att jag vet varför jag tycker att det var helt okej. Jag behöver inte övertyga andra om mina ädla motiv.
Men ni kan ju få höra:
- Wii var den stora klappen till hela familjen och barnen fick sparsamt med paket i övrigt (=vi ökade inte på prylbergen i rummen).
- Vi har redan speltidsregler och Wii-spelen blir istället för datorn, inte utöver.
- Vi är inga prylfanatiker utan överväger noga och länge alla inköp. Köper vid behov och så:
*Svägerska 1 överöser sina barn med prylar och kläder, visserligen mycket från loppis, men det är ju ändå prylar.
*Svägerska 2 med make köper ofta andra dyra kapitalvaror. Byter cyklar titt som tätt, har ny bil, var tidigt ute med platttv o.s.v.
Vi har roligt med vårt spel och det är det som är det viktiga. Sedan kan andra få ondgöra sig bäst de vill, om de känner för att lägga energi på det.
Först ut var brorsans sambo att ondgöra sig över onödigheten i tvspel och slöseriet med att lägga så mycket pengar på en pryl.
"Det finns ju så mycket annat man kan göra för 3000."
"Ja, men vi gör det ändå."
"Om jag tjänade 60 000 i månaden så kanske..." sa svägerskan.
Och möttes av ett kollektivt frågetecken. Vad har inkomstens storlek att göra med detta?
Ja, ja. Hennes äldsta är fyra år så vi får väl se om några år... Svägerskan brukar svänga rejält när det är hon själv som hamnar i olika val. Det är lätt att ha åsikter om andra...
Igår var det så svägerska nummer två:s tur att ha åsikter. Hon förstod överhuvudtaget inte hur man kunde köpa en sån pryl. Och så mycket pengar spelen kostar sen...så onödigt!
Jag tog det som en övning i att inte argumentera emot så mycket. Det räcker att jag vet varför jag tycker att det var helt okej. Jag behöver inte övertyga andra om mina ädla motiv.
Men ni kan ju få höra:
- Wii var den stora klappen till hela familjen och barnen fick sparsamt med paket i övrigt (=vi ökade inte på prylbergen i rummen).
- Vi har redan speltidsregler och Wii-spelen blir istället för datorn, inte utöver.
- Vi är inga prylfanatiker utan överväger noga och länge alla inköp. Köper vid behov och så:
*Svägerska 1 överöser sina barn med prylar och kläder, visserligen mycket från loppis, men det är ju ändå prylar.
*Svägerska 2 med make köper ofta andra dyra kapitalvaror. Byter cyklar titt som tätt, har ny bil, var tidigt ute med platttv o.s.v.
Vi har roligt med vårt spel och det är det som är det viktiga. Sedan kan andra få ondgöra sig bäst de vill, om de känner för att lägga energi på det.
fredag 26 december 2008
helloooo kitty
3-åringen hade tydligen sagt till alla som frågat att hon önskade sig Hello Kitty i julklapp. Nu har vi en liten kattflicka här hemma.
I Hello Kittyklänning med matchande Hello Kitty-skärp, -tofsar och -hårspännen satt hon med sin nya Hello Kittykudde under armen och ritade i sin HelloKittypysselbok.
Så där nöjd som nog bara en liten flicka som just fått mer än hon någonsin kunnat drömma om kan vara.
I Hello Kittyklänning med matchande Hello Kitty-skärp, -tofsar och -hårspännen satt hon med sin nya Hello Kittykudde under armen och ritade i sin HelloKittypysselbok.
Så där nöjd som nog bara en liten flicka som just fått mer än hon någonsin kunnat drömma om kan vara.
NU är julen slut
...och jag som nästan aldrig dricker firar med lite rödvin.
Lilla julafton hade vi mys med lite julmat och påklädning av plastgranen. Barnen somnade förvånansvärt tidigt (kanske för att min syster med sambo varit på besök i några dagar) och maken och jag skippade uppesittarkvällen och tittade istället på Winnerbäckdokumentären Solen i ögonen. Mycket bra musik och intressanta intervjuer.
På julafton träffade vi resten av släkten på min sida vid minneslunden där pappa, mormor och morfar ligger. Efter att ha tänt ljus och tillbringat en stund med fina minnen åkte vi till min brors hus där vi firade en traditionsenlig jul med julbord, Kalle, tomte och gröt. Och mycket prat och skratt och lek.
Juldagen tillbringade vi hos min mamma med samma folk som på julaftonen. (Svägerskan blev moster för tredje gången på självaste julafton, så deras julfirande blev inte som de planerat = vi fick ha dem hos oss lite mer!) Vi åkte hem ganska tidigt och hade spelkväll med barnen. Många julklappsspel blev det...
Och så Annandag jul. Idag tillbringade vi en lugn dag hemma innan vi åkte till makens släkt för ännu ett julfirande tillsammans med svärföräldrarna och makens bror med familj.
Jag kände att jag började få ett stort sug efter att få vara ifred. Så idag har jag gått en långpromenad i skogen, mediterat och smugit undan med min bok.
Nu stundar fyra sköna lediga dagar innan nyårsfirandet tar vid. Välbehövligt!
Lilla julafton hade vi mys med lite julmat och påklädning av plastgranen. Barnen somnade förvånansvärt tidigt (kanske för att min syster med sambo varit på besök i några dagar) och maken och jag skippade uppesittarkvällen och tittade istället på Winnerbäckdokumentären Solen i ögonen. Mycket bra musik och intressanta intervjuer.
På julafton träffade vi resten av släkten på min sida vid minneslunden där pappa, mormor och morfar ligger. Efter att ha tänt ljus och tillbringat en stund med fina minnen åkte vi till min brors hus där vi firade en traditionsenlig jul med julbord, Kalle, tomte och gröt. Och mycket prat och skratt och lek.
Juldagen tillbringade vi hos min mamma med samma folk som på julaftonen. (Svägerskan blev moster för tredje gången på självaste julafton, så deras julfirande blev inte som de planerat = vi fick ha dem hos oss lite mer!) Vi åkte hem ganska tidigt och hade spelkväll med barnen. Många julklappsspel blev det...
Och så Annandag jul. Idag tillbringade vi en lugn dag hemma innan vi åkte till makens släkt för ännu ett julfirande tillsammans med svärföräldrarna och makens bror med familj.
Jag kände att jag började få ett stort sug efter att få vara ifred. Så idag har jag gått en långpromenad i skogen, mediterat och smugit undan med min bok.
Nu stundar fyra sköna lediga dagar innan nyårsfirandet tar vid. Välbehövligt!
amor vincit omnia
Svärföräldrarna överraskade stort med överdådiga klappar till oss alla. Till barnen hade vi önskat två Wii-spel, men de fick ett var + kläder.
Maken fick en fin klocka och en märkeströja. Och lilla jag fick halsband och armband av Efva Attling. Samt en foundation av bästa sort (iallafall enligt reklamen).
Nu tampas jag med frågan om det är otacksamt att vilja byta armbandet mot en ring? Armbandet var jättefint men jag vet ju med mej att jag nog bara kommer att använda det ett par gånger. Lite onödigt att ha ett smycke för 1200 :- liggande i skåpet. Eller??? Halsbandet däremot kommer jag ha på mej ofta.
Maken fick en fin klocka och en märkeströja. Och lilla jag fick halsband och armband av Efva Attling. Samt en foundation av bästa sort (iallafall enligt reklamen).
Nu tampas jag med frågan om det är otacksamt att vilja byta armbandet mot en ring? Armbandet var jättefint men jag vet ju med mej att jag nog bara kommer att använda det ett par gånger. Lite onödigt att ha ett smycke för 1200 :- liggande i skåpet. Eller??? Halsbandet däremot kommer jag ha på mej ofta.
flera utmärkelser
Två nya utmärkelser så här på annandagen när allt börjar kännas lite tungt (både fysiskt och psykiskt). Varmt tack!!!
Från Di: "du får den tillbaks för att du gett mig insikter om hur det är att leva med panik ångest, terapier.Du har gett mig möjligheter att se att det finns alltid vägar till nytt tänkande. Du har delat med dig av det svåra i ditt liv, fått mig att reflektera och få förståelse för ångesten!"
Från Chrissra: "bloggen där allt av livets goda skrivs om och lämnar en tanke."
Och så får jag än en gång skämmas lite för mitt dåliga minne och säga åt mej på skarpen att jag ska ta itu med saker med en gång. Speciellt så fina saker som att få en utmärkelse av dessa underbara bloggvänner!!!
Den här utmärkelsen fick jag i retur av:
Den här utmärkelsen fick jag i retur av:
tesil i närbild
Här är tesilen jag fick i julklapp. Passar både kopp och kanna. Och locket kan man använda som tesilsunderlägg.
Tyvärr har jag inte hunnit testa den än, men den verkar smart.
Tyvärr har jag inte hunnit testa den än, men den verkar smart.
(Produktbilden hittade jag på nätet.)
torsdag 25 december 2008
juldagsmorgon
Barnen leker med sina julklappar och maken och jag sitter med varsin kopp kaffe. Juldagsmorgonsfrid.
Bästa julklapp:
8-åringen: Lego Exoforce
6-åringen: Den försvunna diamanten
3-åringen: Jätteelefanten som fick namnet Coca Cola
Maken: Wii
Själv fick jag några bra klappar med tanke:
- sysax av svägerskan eftersom jag alltid lånar hennes sax på syjuntan
- väckarklocka av maken (så han slipper ställa om sin klocka när han går upp)
- en modern tesil
- en grytlapp i gummi (våra är svårt missfärgade med fläckar som inte går bort i tvätten)
- en trisslott med vinst!!! (25 spänn, men ändå...)
- ett presentkort på Åhléns (bra för en blivande fattig student ;))
- böcker (alltid rätt!)
- örtkryddor från Öland (så att vi kan krydda maten med sommarlängtan året om)
Årets julklapp - en upplevelse
6-åringen fick ett biobesök av min bror
Maken fick en biljett till seminariet med Kay Pollak i januari + middag (tillsammans med mej)
Bästa julklapp:
8-åringen: Lego Exoforce
6-åringen: Den försvunna diamanten
3-åringen: Jätteelefanten som fick namnet Coca Cola
Maken: Wii
Själv fick jag några bra klappar med tanke:
- sysax av svägerskan eftersom jag alltid lånar hennes sax på syjuntan
- väckarklocka av maken (så han slipper ställa om sin klocka när han går upp)
- en modern tesil
- en grytlapp i gummi (våra är svårt missfärgade med fläckar som inte går bort i tvätten)
- en trisslott med vinst!!! (25 spänn, men ändå...)
- ett presentkort på Åhléns (bra för en blivande fattig student ;))
- böcker (alltid rätt!)
- örtkryddor från Öland (så att vi kan krydda maten med sommarlängtan året om)
Årets julklapp - en upplevelse
6-åringen fick ett biobesök av min bror
Maken fick en biljett till seminariet med Kay Pollak i januari + middag (tillsammans med mej)
onsdag 24 december 2008
julaftonskläder
Sonen sitter finklädd i soffan med skjorta och svarta joggingbyxor.
- Joggingbyxor? Gå och byt till finbyxorna, säger jag.
- Men mamma. Det är så här jag är. På julafton vill jag ha sköna kläder.
Hejdar mej innan jag hinner säga något om att det inte passar sej med joggisar på julen. De är ju svarta och nya. Och sonen tycker att han är fin.
Så jag låter det passera.
Och tittar en extra gång på döttrarna som svassar omkring i sina röda julklänningar. Själv har jag ingen aning om vad jag ska ha på mej. Kanske något fint som samtidigt är skönt?
- Joggingbyxor? Gå och byt till finbyxorna, säger jag.
- Men mamma. Det är så här jag är. På julafton vill jag ha sköna kläder.
Hejdar mej innan jag hinner säga något om att det inte passar sej med joggisar på julen. De är ju svarta och nya. Och sonen tycker att han är fin.
Så jag låter det passera.
Och tittar en extra gång på döttrarna som svassar omkring i sina röda julklänningar. Själv har jag ingen aning om vad jag ska ha på mej. Kanske något fint som samtidigt är skönt?
tisdag 23 december 2008
julaward
Av Isprinssessan har jag fått den här fina utmärkelsen med motiveringen att "på ett fullständigt ärligt och personligt sätt ger mig kraft och tro på livet."
Jag skickar vidare till Tanketrollet, Vida, Vindens melodi, Di, Nina, Chissra, Livet som Maria, mariasbetraktelser, tillsammans med en önskan om en god jul.
Reglerna för de som vill:
- De som mottagit awarden ska lägga upp en bild på den.
- Länka till den bloggen du fick den ifrån.
- Ge den vidare till så många andra bloggare du vill & länka till deras sidor.
- Lämna ett meddelande i deras bloggar, så de vet att de fått awarden.
söndag 21 december 2008
sol!!!!
Idag vaknade vi och upptäckte att solen har kommit till oss. Äntligen! Nu steker jag raggmunk till lunch och när gästerna går på kompisvisit ska jag packa in familjen i bilen för en skogspromenad.
Så att vi sedan med gott samvete kan ge oss hän i julgodistillverkningen.
Så att vi sedan med gott samvete kan ge oss hän i julgodistillverkningen.
fredag 19 december 2008
plastic fantastic
I år viker jag mej för allergin.
Det får bli en plastgran i vardagsrummet.
Inget mer letande efter den perfekta granen.
Ingen mer barrstädning efter jul.
Ingen grandoft i huset.
Men förhoppningsvis en piggare mamma.
Av julkorten bidde det ingenting. Så nu har jag letat fram köpekort som vi postar till några få utvalda. Om vi kommer ihåg att köpa frimärken, vill säga.
Det får bli en plastgran i vardagsrummet.
Inget mer letande efter den perfekta granen.
Ingen mer barrstädning efter jul.
Ingen grandoft i huset.
Men förhoppningsvis en piggare mamma.
Av julkorten bidde det ingenting. Så nu har jag letat fram köpekort som vi postar till några få utvalda. Om vi kommer ihåg att köpa frimärken, vill säga.
lugnet före stormen
Njuter av tystnaden.
Barnens sista dag i skolan var tänkt att ägna åt studier och städ.
Istället tar jag det piano.
Morgonkaffe med min lillasyster innan hon cyklade iväg till kompisar.
Förmiddagssurfande vid datorn.
Och så en lååång förmiddagssömn.
Nu ska jag hänga tvätt och läsa bok en stund innan det är dax att hämta mina små troll som har jullov. Maken jobbar sista dagen och är sedan ledig i tre veckor han också. Så det blir en lång härlig ledighet för hela familjen.
Barnens sista dag i skolan var tänkt att ägna åt studier och städ.
Istället tar jag det piano.
Morgonkaffe med min lillasyster innan hon cyklade iväg till kompisar.
Förmiddagssurfande vid datorn.
Och så en lååång förmiddagssömn.
Nu ska jag hänga tvätt och läsa bok en stund innan det är dax att hämta mina små troll som har jullov. Maken jobbar sista dagen och är sedan ledig i tre veckor han också. Så det blir en lång härlig ledighet för hela familjen.
torsdag 18 december 2008
terapi 081217
Idag följde vi upp hur det går med mina studiestrategier (bra) och gick igenom vårterminen. Jag funderar lite på min halvtidskurs. Ska jag verkligen läsa den också? Jag ska iallafall gå på den obligatoriska föreläsningsdagen i januari så att jag kan falla tillbaka på den om heltid blir för tufft.
Dessutom har jag och maken delat upp ansvaret för hämtning och lämning, och vi har sanerat barnens aktiviteter. Mer än så kan jag knappast göra. Nu är det bara att hoppa!
Uppföljningen av mina signaler pratade vi också om. För att bli mer uppmärksam på min kropp, tankar och känslor ska jag tre gånger per dag stanna upp i tre minuter och fokusera på mej själv. Gärna dokumentera mina "fynd" så att jag kanske kan hitta ett mönster.
Dessutom har jag och maken delat upp ansvaret för hämtning och lämning, och vi har sanerat barnens aktiviteter. Mer än så kan jag knappast göra. Nu är det bara att hoppa!
Uppföljningen av mina signaler pratade vi också om. För att bli mer uppmärksam på min kropp, tankar och känslor ska jag tre gånger per dag stanna upp i tre minuter och fokusera på mej själv. Gärna dokumentera mina "fynd" så att jag kanske kan hitta ett mönster.
när summan blir större än delarna
Du ger en liten bit av dej.
En tanke, en erfarenhet, en insikt.
Det väcker något i mej.
Jag ger en liten bit av mej.
Det föder en tanke i dej.
En tanke som delas växer.
Varje blogginlägg får flera människor att tänka nya tankar.
Vi ger en liten bit av oss själva till alla dem som läser.
Och tar emot en bit av alla dem vi läser hos.
För varje gång vi ger, får vi så mycket mer tillbaka.
Tack alla ni som delar med er och får mej att växa!
En tanke, en erfarenhet, en insikt.
Det väcker något i mej.
Jag ger en liten bit av mej.
Det föder en tanke i dej.
En tanke som delas växer.
Varje blogginlägg får flera människor att tänka nya tankar.
Vi ger en liten bit av oss själva till alla dem som läser.
Och tar emot en bit av alla dem vi läser hos.
För varje gång vi ger, får vi så mycket mer tillbaka.
Tack alla ni som delar med er och får mej att växa!
konsten att säga ja
Visst är det viktigt att lära sig säga nej, men ibland tycker jag att det är helt okej att säga ja. Om jag tänker nej men det är en sak som inte är speciellt viktig för mej och jag ser att det betyder mycket för någon annan så kan jag faktiskt säga ja.
Häromdagen till exempel.
Sonens klass lussade för pensionärsföreningen. Jag och två mammor till var där och tittade. En farbror i blinkande tomtemössa ville hemskt gärna bjuda oss på glögg. Så jag tackade ja, trots att jag inte var så sugen. Och han blev såååå glad. De andra mammorna tackade nej trots ivrigt trugande och en besviken uppsyn.
Mitt ja som på intet sätt gick emot mina inre värderingar eller krävde någon större uppoffring men som fick en annan människa att stråla och känna sej givmild.
Ett ja som till slut värmde två hjärtan. Både mitt och tomtegubbens.
Häromdagen till exempel.
Sonens klass lussade för pensionärsföreningen. Jag och två mammor till var där och tittade. En farbror i blinkande tomtemössa ville hemskt gärna bjuda oss på glögg. Så jag tackade ja, trots att jag inte var så sugen. Och han blev såååå glad. De andra mammorna tackade nej trots ivrigt trugande och en besviken uppsyn.
Mitt ja som på intet sätt gick emot mina inre värderingar eller krävde någon större uppoffring men som fick en annan människa att stråla och känna sej givmild.
Ett ja som till slut värmde två hjärtan. Både mitt och tomtegubbens.
syskonträff
Jag spårade visst ur. Jag skulle ju skriva om min dag. Idag kommer min syster hit. Eller rättare sagt, hon kom till stan igår men idag kommer hon till min familj.
Så idag ska jag luncha med min syster och min bror. Det är inte ofta det bara är vi syskon som träffas, så det ska bli roligt. Sedan tar jag med syrran hem för lite skolarbete och ikväll blir det, som alltid när hon kommer, tacos.
Veckans lyxproblem blir hur jag ska få iväg barnen till skolan imorgon när moster ligger och sover i källaren.
Så idag ska jag luncha med min syster och min bror. Det är inte ofta det bara är vi syskon som träffas, så det ska bli roligt. Sedan tar jag med syrran hem för lite skolarbete och ikväll blir det, som alltid när hon kommer, tacos.
Veckans lyxproblem blir hur jag ska få iväg barnen till skolan imorgon när moster ligger och sover i källaren.
att lyssna
Idag är det dax för sista terapin för i år och jag ser fram emot det jättemycket. Det känns att det var två veckor sedan sist. Med facit i hand två ganska bra veckor trots att det har varit mycket inbokat med barnen. Jag har segat mej i genom och genom att prioritera hårt faktiskt fixat det.
Det känns skönt att veta att det går! Och att jag faktiskt lyssnar på mej själv. I måndags var det nära att jag åkte på kompisträff, trots att hela mitt inre längtade efter en lugn hemmakväll. Jag tänkte faktiskt att jag kan åka för jag har tisdagen fri, men sedan kände jag att det är ju precis så jag alltid gör. Bara det här också - sen ska jag vila.
Jag börjar verkligen inse att det är bättre att pausa när det börjar ta emot istället för att vänta tills det nästan är för sent. Bättre att prioritera bort en sak än att tvingas avboka flera dagar bara för att jag har kört på för hårt.
Varje sak är ju så rolig, men det blir inte roligt om jag inte gör det som är bäst för mej långsiktigt.
Det känns skönt att veta att det går! Och att jag faktiskt lyssnar på mej själv. I måndags var det nära att jag åkte på kompisträff, trots att hela mitt inre längtade efter en lugn hemmakväll. Jag tänkte faktiskt att jag kan åka för jag har tisdagen fri, men sedan kände jag att det är ju precis så jag alltid gör. Bara det här också - sen ska jag vila.
Jag börjar verkligen inse att det är bättre att pausa när det börjar ta emot istället för att vänta tills det nästan är för sent. Bättre att prioritera bort en sak än att tvingas avboka flera dagar bara för att jag har kört på för hårt.
Varje sak är ju så rolig, men det blir inte roligt om jag inte gör det som är bäst för mej långsiktigt.
onsdag 17 december 2008
konsten att säga nej - del 2
Nej är ett kärleksfullt svar.
Du kommer säkert också att uppleva att människor som har utnyttjat dina svårigheter [att säga nej] blir förvirrade och sura.
Konsten att säga nej handlar om att ta ansvar för sig själv
- också av hänsyn till den andra människan.
- också av hänsyn till den andra människan.
Ju bättre du lyckas med att få det du säger att hänga ihop med vem du är, desto mer kommer du att få uppleva att ditt självförtroende växer, att du får omgivningens respekt och förståelse och att dina barn har förmåga och vilja att samarbeta med dig.
Dessutom kommer du att känna mindre av ensamhet, stress och frustration och möta färre konflikter.
Du kommer säkert också att uppleva att människor som har utnyttjat dina svårigheter [att säga nej] blir förvirrade och sura.
konsten att säga nej - del 1
Att säga ja av plikt tar död på lusten och lägger sordin på längtan.
- Vi vill inte stöta oss med de andra och till slut sårar vi dem.
- Vi vill inte ta en konflikt just nu och till slut får vi dubbelt så många.
- Vi vill så gärna att de andra ska gilla oss och till slut kan vi inte tycka om vare sig dem eller oss själva.
- Vi vill gärna vara populära och till slut blir vi använda som dörrmattor.
- Vi vill gärna vara välvilliga och till slut blir vi motvilliga.
- Vi vill gärna var öppna och generösa och till slut blir vi sura och nogräknade.
Att säga nej är ett kärleksfullt svar!
En människa som inte kan avgränsa sig är som en fruktträdgård utan staket - vem som helst kan bara förse sig på ägarens bekostnad.
*Jesper Juul*
- Vi vill inte stöta oss med de andra och till slut sårar vi dem.
- Vi vill inte ta en konflikt just nu och till slut får vi dubbelt så många.
- Vi vill så gärna att de andra ska gilla oss och till slut kan vi inte tycka om vare sig dem eller oss själva.
- Vi vill gärna vara populära och till slut blir vi använda som dörrmattor.
- Vi vill gärna vara välvilliga och till slut blir vi motvilliga.
- Vi vill gärna var öppna och generösa och till slut blir vi sura och nogräknade.
Att säga nej är ett kärleksfullt svar!
En människa som inte kan avgränsa sig är som en fruktträdgård utan staket - vem som helst kan bara förse sig på ägarens bekostnad.
*Jesper Juul*
terapi 081201
Förra terapigången tog vi fram en strategi för att uppmärksamma när jag börjar dra iväg. Vad finns det för signaler och vad ska jag göra åt det?
Eftersom jag tenderar att sätta på skygglappar och köra i full fart när det börjar gå på högvarv så ska jag tänka igenom mina varningssignaler regelbundet.
För att minnas har jag nu gjort en kortvariant för minnet (snyggt utskriven på ett foto - men av någon anledning får jag inte tillbaka filen som bildformat).
Från A till N!
Tecken på att det börjar bli för mycket (både tidiga och sena):
Arg - kort stubin och dåligt humör
Ballong - det känns som att hjärnan flyger iväg med mej
Check - jag börjar planera en massa (sent tecken är när jag börjar planera ekonomin)
Diskbänk - inte en pryl kvar och skinande rent i diskhoarna
Entusiasm - jag är glad och vill mycket
Frånvaro - jag är inte riktigt närvarande i nuet (ofta planerar jag)
Göra - håller jag på länge med positiv stress kan det slå över
Hoppa meditation - jag struntar i meditation och återhämtning för det behövs inte
Inbillning? - tankar på att jag kanske har inbillat mej alltihop med tröttheten dyker upp
Det viktiga är:
JAG - Just Nu
Och jag ska:
Känna
Lyssna
Meditera
Nu
Min strategi för att inte göra för mycket:
Kalender (Följa mina bokningsregler - inte klämma in saker)
Lova (Inte lova för mycket)
Magkänsla (Följa magkänslan)
Nej (Aldrig säga Ja utan att tänka efter)
Eftersom jag tenderar att sätta på skygglappar och köra i full fart när det börjar gå på högvarv så ska jag tänka igenom mina varningssignaler regelbundet.
För att minnas har jag nu gjort en kortvariant för minnet (snyggt utskriven på ett foto - men av någon anledning får jag inte tillbaka filen som bildformat).
Från A till N!
Tecken på att det börjar bli för mycket (både tidiga och sena):
Arg - kort stubin och dåligt humör
Ballong - det känns som att hjärnan flyger iväg med mej
Check - jag börjar planera en massa (sent tecken är när jag börjar planera ekonomin)
Diskbänk - inte en pryl kvar och skinande rent i diskhoarna
Entusiasm - jag är glad och vill mycket
Frånvaro - jag är inte riktigt närvarande i nuet (ofta planerar jag)
Göra - håller jag på länge med positiv stress kan det slå över
Hoppa meditation - jag struntar i meditation och återhämtning för det behövs inte
Inbillning? - tankar på att jag kanske har inbillat mej alltihop med tröttheten dyker upp
Det viktiga är:
JAG - Just Nu
Och jag ska:
Känna
Lyssna
Meditera
Nu
Min strategi för att inte göra för mycket:
Kalender (Följa mina bokningsregler - inte klämma in saker)
Lova (Inte lova för mycket)
Magkänsla (Följa magkänslan)
Nej (Aldrig säga Ja utan att tänka efter)
läsdag
Den här dagen blev en riktig läsdag. Turligt nog har jag inte ont i huvudet, så trots att jag är hängig kan jag sysselsätta mej. När jag hämtar barnen ska jag hämta två bokpaket som ligger och väntar på mej. Mest julklappar förstås, men åtminstone en bok till mej som inte är studielitteratur.
Under förmiddagen har jag läst Flickan och skulden - en bok om samhällets syn på våldtäkt av Katarina Wennstam. (Tanketrollet tipsade.) Boken skrevs 2002 och jag har nog hängt med i debatten ganska bra, för det är i stort inget nytt som skrivs. Men en påminnelse är aldrig fel.
Dessutom fick jag begreppet "Alla män är potentiella våldtäktsmän" förklarat för mej. Jag har trott att det var något överdrivet generaliserande argument från någon feminist eller så, men efter Wennstams förklaring hänger jag med i tänket.
Det är inte kvinnorna som ser alla män som våldtäktsmän utan samhället. Om en kvinna följer med en man hem, hoppar in i en bil eller släpper in en man, d.v.s. tror att hon har att göra med en vanlig hygglig karl, och sedan blir våldtagen är detta något som används för att ifrågasätta henne. Hur kunde du följa med en man du nyss träffat hem? Alltså anser rättsväsendet att kvinnor alltid ska se män som potentiella våldtäktsmän.
För ett tag sedan diskuterade jag och några barndomsvänner hur tanklösa vi varit i ungdomen. Numera är det få av oss som vågar oss ut på mörka gator, men i tjugoårsåldern var det ingen av oss som tänkte på riskerna. En av tjejerna hade till och med hoppat in i en okänd bil när de stannat och frågat om hon ville ha skjuts hem. Nu satt vi och rös när vi tänkte tillbaka på det!!!
psykologi
Igår fick jag brev från psykologikursen och det känns såååå spännande!
Härlig känsla!
Så det här är nog det rätta för mej!
Nu har jag läst Pillret av Ingrid Carlberg, en bok om framväxten av antidepressiv medicin, olika terapiformer och en granskning av läkemedelsindustrin. En faktaspäckad, maffig bok som jag sträckläste. Mycket intressant läsning!
tisdag 16 december 2008
maten står i ugnen
...och barnen sitter och ritar. Både tvätt- och diskmaskinen går. Och jag ligger egentligen och läser en bok medan maskinerna jobbar.
Efter luciatåget var skolan slut och sonen ville gå hem, så vi plockade upp syrrorna och gick hem och fikade med must, lussekatter och peppisar innan vi spelade spel. Som vanligt valde de Spindelmannenmemoryt och som vanligt var det jag som förlorade och 6-åringen som vann.
Idag testar jag att köra revbenen i lergrytan på en bädd av lök. Tänker mej att det ska bli saftigt och gott. Min förhoppning är att det ska bli över att frysa in till lilla julafton, men om det blir för gott finns nog en risk att det tar slut. Turligt nog har vi ju nära till affären i såfall.
Efter luciatåget var skolan slut och sonen ville gå hem, så vi plockade upp syrrorna och gick hem och fikade med must, lussekatter och peppisar innan vi spelade spel. Som vanligt valde de Spindelmannenmemoryt och som vanligt var det jag som förlorade och 6-åringen som vann.
Idag testar jag att köra revbenen i lergrytan på en bädd av lök. Tänker mej att det ska bli saftigt och gott. Min förhoppning är att det ska bli över att frysa in till lilla julafton, men om det blir för gott finns nog en risk att det tar slut. Turligt nog har vi ju nära till affären i såfall.
hurra, jag är förkyld!!!
Nu har hon väl gått och blivit alldeles vimsig av positivt tänkande, kanske ni tänker. Men nej, faktiskt inte.
Igår kände jag mej håglös, seg, trött och trodde att jag hade kommit in i ännu en svacka. Och så var det bara en förkylning! Så skönt! Även om det ju är urtrist att vara förkyld, förstås.
Maken lämnade barnen idag så jag har fått en härlig sovmorgon. Klockan ett ska sonen gå luciatåg för pensionärerna och han vill gärna att jag kommer och tittar. Så det ska jag göra.
Igår kände jag mej håglös, seg, trött och trodde att jag hade kommit in i ännu en svacka. Och så var det bara en förkylning! Så skönt! Även om det ju är urtrist att vara förkyld, förstås.
Maken lämnade barnen idag så jag har fått en härlig sovmorgon. Klockan ett ska sonen gå luciatåg för pensionärerna och han vill gärna att jag kommer och tittar. Så det ska jag göra.
måndag 15 december 2008
jullov!
Nu har jag skickat in tentan.
Tre veckor kvar tills dead line.
Mitt gamla jag hade haft tentan liggande till sista dagen. Ifall någon bra idé skulle dyka upp. Och för att kunna gå igenom och finputsa ännu en gång. Eller två...
Det blir som det blir. Jag har svarat på allt och motiverat, diskuterat, analyserat och reflekterat på löpande band. Jag satsar ju på godkänt och godkänt borde det vara.
Nu ska jag sova en stund (hade en snurrig treåring i sängen i natt) och efter lunch ska jag slå in julklappar.
Tre veckor kvar tills dead line.
Mitt gamla jag hade haft tentan liggande till sista dagen. Ifall någon bra idé skulle dyka upp. Och för att kunna gå igenom och finputsa ännu en gång. Eller två...
Det blir som det blir. Jag har svarat på allt och motiverat, diskuterat, analyserat och reflekterat på löpande band. Jag satsar ju på godkänt och godkänt borde det vara.
Nu ska jag sova en stund (hade en snurrig treåring i sängen i natt) och efter lunch ska jag slå in julklappar.
planer för våren
Nu har vi rensat upp bland barnens aktiviteter i vår. Gissa om vi blev glada när det visade sig att treåringens söndagsgympa ska flyttas till tisdagar.
Nu blir veckan så här i vår:
tisdag: treåringen gympa i skolans gympasal nära dagiset kl. fyra - i samband med hämtning
torsdag: sexåringens dans. kör varannan gång
fredag: åttaåringens musikverkstad
lördag: sexåringens simning på kvällen
söndag: åttaåringens fotboll på morgonen
Uppdelat på två vuxna känns det helt okej. Nu finns det nog tid och ork kvar till att göra lite roliga saker på helgerna. Gå ut i skogen, åka skridskor eller något annat.
Balansen mellan att låta barnen göra saker på fritiden och att familjen ska ha tid att bara vara, är svår tycker jag. Med ett barn blir ju två aktiviteter i veckan inte så mycket. Men med tre...
Nu blir veckan så här i vår:
tisdag: treåringen gympa i skolans gympasal nära dagiset kl. fyra - i samband med hämtning
torsdag: sexåringens dans. kör varannan gång
fredag: åttaåringens musikverkstad
lördag: sexåringens simning på kvällen
söndag: åttaåringens fotboll på morgonen
Uppdelat på två vuxna känns det helt okej. Nu finns det nog tid och ork kvar till att göra lite roliga saker på helgerna. Gå ut i skogen, åka skridskor eller något annat.
Balansen mellan att låta barnen göra saker på fritiden och att familjen ska ha tid att bara vara, är svår tycker jag. Med ett barn blir ju två aktiviteter i veckan inte så mycket. Men med tre...
söndag 14 december 2008
soffläge
Nu har jag ramlat ner i soffan - helt slut! Hann som tur var göra te och tända några ljus innan orken tog slut.
Gympaavslutning med treåringen, hem och äta samt bädda rent sängarna (eftersom jag utan att tänka efter hade tvättat sängkläder på förmiddagen) innan det var dax att gå och titta på sonens luciatåg. Fint och roligt lussetåg var det, med några nya sånger och lite show. Sonen var sååå fin som snögubbe.
Under promenaden hem gick jag och njöt av min fina familj. Tänk vilka goa ungar jag har, och så roligt de har tillsammans. För att inte tala om min underbare man.
Kärlek en kväll i advent.
Gympaavslutning med treåringen, hem och äta samt bädda rent sängarna (eftersom jag utan att tänka efter hade tvättat sängkläder på förmiddagen) innan det var dax att gå och titta på sonens luciatåg. Fint och roligt lussetåg var det, med några nya sånger och lite show. Sonen var sååå fin som snögubbe.
Under promenaden hem gick jag och njöt av min fina familj. Tänk vilka goa ungar jag har, och så roligt de har tillsammans. För att inte tala om min underbare man.
Kärlek en kväll i advent.
utmärkelser
Jag har fått utmärkelser igen! Jag blir så glad och lite förvånad varje gång. Tänk att någon tycker om min blogg. Det finns ju så många fina. Extra roligt är det att de här kom från relativt nya bloggvänner.
Först den här från Tanketroll. (Jag blev jätteglad! Tänkte att jag lägger upp den sen...och så ramlade det ur hjärnan.)
Och så två färska från Chrissra! Den här:
(Den här har jag ju redan nominerat vidare, så jag gör inte det igen.)
Först den här från Tanketroll. (Jag blev jätteglad! Tänkte att jag lägger upp den sen...och så ramlade det ur hjärnan.)
Och så två färska från Chrissra! Den här:
(Den här har jag ju redan nominerat vidare, så jag gör inte det igen.) Och den här:
Jag kopierar motiveringen från Chrissra:
Denna bloggen byggs och fylls av NÄRHET - närhet i rum, tid och förhållande! Dessa bloggarna är osedvanligt charmerande och söta, och syftet är att finna och att vara vänner. De är inte upptagna av utmärkelser och själviskhet. Vårt hopp är att när banden på dessa utmärkelser är gjorda, vill ännu flera vänner fortplantat sig. Var snäll och ge lite extra uppmärksamhet till dessa!! Ge denna utmärkelsen till åtta bloggare, som i sin tur väljer ut åtta bloggare. Kopiera in texten o bilden på deras utmärkelse...
...och nominerar dessa fina bloggar, som skriver tänkvärt och personligt och ligger mej lite extra varmt om hjärtat:
Tanketroll, Livet som Maria, Vida, Mariasbetraktelser, Vindensmelodi, Di, Chrissra, Mellanrum
adventsmorgon
Här sitter jag i lugn och ro. Maken och döttrarna är hos min bror för lek och hantverkshjälp. Sonen tittade på julkalendern och stack sedan i väg till en kompis.
Efter en rejäl sovmorgon känner jag mej hyfsat pigg. Tvättmaskinen jobbar för fullt och om en stund ska jag städa vidare i källaren.
Ska försöka komma ihåg att meditera en stund också, för eftermiddagen blir fartfylld. Avslutning på 3-åringens gympa och en timme senare ska sonen stå omklädd för att lussa för föräldrar och syskon till barnen i 2B. Det får nog bli ugnspannkaka igen.
Efter en rejäl sovmorgon känner jag mej hyfsat pigg. Tvättmaskinen jobbar för fullt och om en stund ska jag städa vidare i källaren.
Ska försöka komma ihåg att meditera en stund också, för eftermiddagen blir fartfylld. Avslutning på 3-åringens gympa och en timme senare ska sonen stå omklädd för att lussa för föräldrar och syskon till barnen i 2B. Det får nog bli ugnspannkaka igen.
lördag 13 december 2008
lucia?
I kväll lussar vi för min mamma. Från vår familj blir det två tomtar och en tärna. Jag kommer med andra ord inte att bidra till själva tåget i år.
Hoppas att någon av brorsans tjejer ska vara lucia för annars blir vi utan. (Hm...jag kanske ska passa på att vara lucia. Det har jag inte varit sedan den tiden då alla som ville fick. Alltså ungefär trettio år sedan.)
Hoppas att någon av brorsans tjejer ska vara lucia för annars blir vi utan. (Hm...jag kanske ska passa på att vara lucia. Det har jag inte varit sedan den tiden då alla som ville fick. Alltså ungefär trettio år sedan.)
fredag 12 december 2008
julkort
Det blir nog julkort i år också. Trots att jag bestämde mej för att strunta i det. Maken fick plötsligt julinspiration och kom på att han ska göra julkort i helgen.
Och då kom vi på att det faktiskt var han som gjorde dem förra året också.
Imorgon ska vi dessutom familjestäda källaren. Min lilla syster med sambo ska sova i gästrummet nästa helg. Syster kommer redan på torsdag!!!!!!
Och då kom vi på att det faktiskt var han som gjorde dem förra året också.
Imorgon ska vi dessutom familjestäda källaren. Min lilla syster med sambo ska sova i gästrummet nästa helg. Syster kommer redan på torsdag!!!!!!
idolgarv
Som vanligt när det är lotten som ska avgöra ropade jag:
- Titta, nu kommer Lotten!
Och så kom hon. Lotten alltså.
Hur roligt som helst.
- Titta, nu kommer Lotten!
Och så kom hon. Lotten alltså.
Hur roligt som helst.
mgn?
Maken kom hem med sin jobbjulklapp igår.
Det var ett roligt hopplock:
Svarta oliver
Marinerade vitlöksklyftor
Kallrökt, tysk skinka
Renkorv
Skaldjurspaté
Grissini
Ädelost med punchsmak
Löksill
Någon som kan räkna ut hur de hänger ihop?
Inte är det julen som är temat iallafall.
Det var ett roligt hopplock:
Svarta oliver
Marinerade vitlöksklyftor
Kallrökt, tysk skinka
Renkorv
Skaldjurspaté
Grissini
Ädelost med punchsmak
Löksill
Någon som kan räkna ut hur de hänger ihop?
Inte är det julen som är temat iallafall.
fredag idag
Vilken besvikelse. Jag var förberedd på snö och några minusgrader, och så var det fem plus och regn när jag vaknade.
Maken lämnade de stora barnen till skolfrukosten idag. Sonens klass ska gå lucia för hela skolan och genom en snabb morgonprocedur slapp han nervositeten.
Så jag och treåringen fick en mysig morgon tillsammans. Vi busade lite och åt mackor i soffan samtidigt som vi tittade på julkalendern. Efter att ha lämnat henne på dagis var jag ute och gick med Eva. Vi var riktigt nöjda med att vi inte lät oss stoppas av regnet.
Idag ska jag göra klart min tenta, har jag tänkt. Och maken hämtar barnen samt skjutsar sonen till musikskolan så jag har resten av dagen fri. Välbehövligt!
Maken lämnade de stora barnen till skolfrukosten idag. Sonens klass ska gå lucia för hela skolan och genom en snabb morgonprocedur slapp han nervositeten.
Så jag och treåringen fick en mysig morgon tillsammans. Vi busade lite och åt mackor i soffan samtidigt som vi tittade på julkalendern. Efter att ha lämnat henne på dagis var jag ute och gick med Eva. Vi var riktigt nöjda med att vi inte lät oss stoppas av regnet.
Idag ska jag göra klart min tenta, har jag tänkt. Och maken hämtar barnen samt skjutsar sonen till musikskolan så jag har resten av dagen fri. Välbehövligt!
torsdag 11 december 2008
upptining pågår
Värmen som luciatåget spred lyckades inte mota bort den ruggigt fuktiga +1-gradiga luften som nästlar sig in genom tjocka klädlager och kyler ända in i märgen.
Nu ska jag mysa med en bok och varmt te framför brasan. Insvept i en filt.
Och glädja mej åt att det iallafall inte var regn som kom från skyn, utan snöflingor. Kanske är det vitt på marken i morgon bitti.
Nu ska jag mysa med en bok och varmt te framför brasan. Insvept i en filt.
Och glädja mej åt att det iallafall inte var regn som kom från skyn, utan snöflingor. Kanske är det vitt på marken i morgon bitti.
lussebullsbak
Igår kom jag äntligen till skott och bakade lussekatter.
Jag har inte alls haft lust eller ork att stå med det, så jag var förberedd på att åka och köpa fikabröd till dotterns julfest i kväll.
Men så svängde jag ihop en deg i går eftermiddag. Och i ett huj var det klart. Barnen var dock lite sura över att de inte fick hjälpa till. Men...men...vi hinner kanske med en sats till.
Jag tycker ju om att baka. Men när jag tänker att jag ska göra det tillsammans med barnen infinner sig sällan orken.
Jag har inte alls haft lust eller ork att stå med det, så jag var förberedd på att åka och köpa fikabröd till dotterns julfest i kväll.
Men så svängde jag ihop en deg i går eftermiddag. Och i ett huj var det klart. Barnen var dock lite sura över att de inte fick hjälpa till. Men...men...vi hinner kanske med en sats till.
Jag tycker ju om att baka. Men när jag tänker att jag ska göra det tillsammans med barnen infinner sig sällan orken.
onsdag 10 december 2008
finaste lucian
I luciatåget bland lucior, tärnor, tomtar och pepparkaksgubbar var det en lucia som strålade extra klart och sjöng så vackert och fint. En lycklig liten lucia som för första gången fick ha ett alldeles eget julfirande på dagis. För så är det ju med syskondagis.
Och i publiken satt hennes mamma och var lyckligare än lyckligast. För i år kunde hon njuta av tillställningen och till och med dansa runt granen tillsammans med barnen.
I morgon är det dags för nästa luciatåg. Då kommer jag att titta extra mycket på en liten pepparkaksgumma. Också hon har i år sitt första alldeles egna firande. Vi håller tummarna för att det ska snöa under natten för förskoleklassen firar lucia utomhus.
På söndag är det dax för sonens firande. Han ska vara snögubbe i år. Med hatt, halsduk, morotsnäsa och knappar på magen kommer han att vara jättestilig.
Så härligt det är med barn. Man får verkligen en rejäl dos julstämning.
Och i publiken satt hennes mamma och var lyckligare än lyckligast. För i år kunde hon njuta av tillställningen och till och med dansa runt granen tillsammans med barnen.
I morgon är det dags för nästa luciatåg. Då kommer jag att titta extra mycket på en liten pepparkaksgumma. Också hon har i år sitt första alldeles egna firande. Vi håller tummarna för att det ska snöa under natten för förskoleklassen firar lucia utomhus.
På söndag är det dax för sonens firande. Han ska vara snögubbe i år. Med hatt, halsduk, morotsnäsa och knappar på magen kommer han att vara jättestilig.
Så härligt det är med barn. Man får verkligen en rejäl dos julstämning.
läkarbesök 081210
Efter en lång diskussion kom jag och läkaren fram till heltidsstudier under våren. Och om det inte fungerar så backar vi tillbaka. Det känns bra att få testa och att ändå ha en reträttväg.
Järntabletterna har hjälpt men jag ligger bara precis över gränsen, så jag ska fortsätta med järn framöver.
Järntabletterna har hjälpt men jag ligger bara precis över gränsen, så jag ska fortsätta med järn framöver.
läkarbesök
Om en timme har jag tid hos min läkare.
Uppföljning av sjukskrivning.
Avslut?
Jag får väl lägga upp min tvekan, min oro och min vilja på bordet.
För att hitta en väg.
Min väg.
Uppföljning av sjukskrivning.
Avslut?
Jag får väl lägga upp min tvekan, min oro och min vilja på bordet.
För att hitta en väg.
Min väg.
piskor och morötter
För ett och ett halvt år sedan skrev jag det här:
Piskor och morötter
Det här med alla krav
som jag ställer på mej själv.
Det är ju så att jag VILL bli bra igen.
Helst NU på en gång.
Men kraven känns som piskor
Jag måste lära mej att se det som en morot
- att bli frisk
Hur gör man?
Hur driver man sig framåt av lust
istället för av måsten???????
(gör jag någonsin det???)
Och jag inser hur långt jag har kommit.
(Trots att det inte känns så.)
Av att inte sträva någonstans.
Utan bara acceptera och följa min känsla.
Och lusten.
Ja, den kom när jag gjorde plats för den.
Kanske gömde den sig bakom alla måsten.
Tillsammans med glädjen.
Piskor och morötter
Det här med alla krav
som jag ställer på mej själv.
Det är ju så att jag VILL bli bra igen.
Helst NU på en gång.
Men kraven känns som piskor
Jag måste lära mej att se det som en morot
- att bli frisk
Hur gör man?
Hur driver man sig framåt av lust
istället för av måsten???????
(gör jag någonsin det???)
Och jag inser hur långt jag har kommit.
(Trots att det inte känns så.)
Av att inte sträva någonstans.
Utan bara acceptera och följa min känsla.
Och lusten.
Ja, den kom när jag gjorde plats för den.
Kanske gömde den sig bakom alla måsten.
Tillsammans med glädjen.
tisdag 9 december 2008
julmåste
Jo, jag har ett julmåste.
Varje julafton korkar jag (eller min bror, den av oss som hinner först) upp en flaska must och säger:
- It´s a must!
Upprepningshumor på högsta nivå. En tradition sedan urminnes tider. (De senaste tjugo åren eller så.)
Varje julafton korkar jag (eller min bror, den av oss som hinner först) upp en flaska must och säger:
- It´s a must!
Upprepningshumor på högsta nivå. En tradition sedan urminnes tider. (De senaste tjugo åren eller så.)
studiemål
Idag ska jag hugga in på den sista hemtentafrågan. Segt att ha så lång tid på sej (två månader) men bra för mej för jag har haft gott om tid att öva mina personliga mål:
- att kunna lägga i från mej en uppgift trots att jag inte är klar
- att kunna ta en paus när jag har värsta flytet (orkar inte riktigt med den där positiva stressen för lång tid åt gången)
- att bestämma att jag är klar med en fråga trots att jag ju har jättemycket tid kvar som jag skulle kunna använda till att göra bättre
- att skriva om det jag tycker är intressant och roligt och inte om det som jag tror att läraren vill ha. Idag ska jag t.ex. välja en vinkling som är svårare än den jag först tänkte på. Men den inspirerar mej mer och jag kommer att lära mej mer av den. Tidigare har jag nog mest kört på säkra kort, för att vara säker på att få bra betyg.
- att inse att det viktiga är inte betyget utan vad jag får ut av kursen.
- att kunna lägga i från mej en uppgift trots att jag inte är klar
- att kunna ta en paus när jag har värsta flytet (orkar inte riktigt med den där positiva stressen för lång tid åt gången)
- att bestämma att jag är klar med en fråga trots att jag ju har jättemycket tid kvar som jag skulle kunna använda till att göra bättre
- att skriva om det jag tycker är intressant och roligt och inte om det som jag tror att läraren vill ha. Idag ska jag t.ex. välja en vinkling som är svårare än den jag först tänkte på. Men den inspirerar mej mer och jag kommer att lära mej mer av den. Tidigare har jag nog mest kört på säkra kort, för att vara säker på att få bra betyg.
- att inse att det viktiga är inte betyget utan vad jag får ut av kursen.
måndag 8 december 2008
julbröd
Jag växte upp med mammas hembakade bröd (och för min bror var det verkligen bokstavligt talat). Den enda gången hon inte bakade var i juletid. Och när vi hade köpebröd på bordet var det fest! Så mitt julmåste är Skogaholmslimpa. Med skinka och senap, med julost, med julkorv...mmmm.
Resten av året håller vi oss till nyttigare brödsorter, men från lilla julafton till nyårsafton är det Skogaholm som gäller.
Roligt egentligen, hur olika jultraditioner uppkommer.
Och så trevligt med en tradition som man bara kan bryta genom att göra mer.
Resten av året håller vi oss till nyttigare brödsorter, men från lilla julafton till nyårsafton är det Skogaholm som gäller.
Roligt egentligen, hur olika jultraditioner uppkommer.
Och så trevligt med en tradition som man bara kan bryta genom att göra mer.
vårens studier
Nu är jag jättesugen på heltidskursen i psykologi till våren. Kruxet är väl att hälsopedagogiken som jag läser nu fortsätter nästa termin också och den vill jag ju fortsätta på. Fixar jag att ha den som lågprioriterad "när jag har tid"-kurs till våren?
Jag har tre alternativ:
1) Fortsätta halvfartskursen i hälsoped. + halvfart sociologi i grannstaden (=tågresa var tredje vecka)
2) Psykologi helfart = skjuta upp vårterminens hälsopedagogik ett år = till hösten kan jag inte läsa B-nivån utan "måste" (för att få en rimlig studietid) läsa psykologi i grannstaden=tågresor tre ggr/vecka
3) Psykologi helfart + fortsätta halvfartskursen i hälsopedagogik
Min lillasyster läser psykologin nu i höst, men har fått godkänt att skriva uppsatsen tillsammans med mej i vår. Vilket känns toppenkul och säkert går mycket smidigare än att skriva med någon man precis lärt känna. Så alternativ 1 går bort.
Kortsiktigt känns nr 2 bäst, men om jag ska se ett år framåt tror jag mer på nr 3. Och jag tänker att jag kan börja läsa in litteraturen till hälsoped. nu när jag är klar med tentan, så är det "bara" grupparbetena kvar - och då måste jag ju släppa mitt kontrollbehov på dem.
Dessutom ska lillasyster lämna in en uppsatsplan till psykologin efter jul, och vi har redan börjat spåna på ämne, så vi kommer att vara väl förberedda till våren.
Ser ni hur jag övertygar mej själv om att jag ska fortsätta med min kurs? Hahahaha. Man kan alltid vinkla allt som man vill. Fast jag inser det vettlösa i att gå från att vara orolig för om man klarar heltid till att fundera över om man ska läsa 1,5-fart.
Jag har tre alternativ:
1) Fortsätta halvfartskursen i hälsoped. + halvfart sociologi i grannstaden (=tågresa var tredje vecka)
2) Psykologi helfart = skjuta upp vårterminens hälsopedagogik ett år = till hösten kan jag inte läsa B-nivån utan "måste" (för att få en rimlig studietid) läsa psykologi i grannstaden=tågresor tre ggr/vecka
3) Psykologi helfart + fortsätta halvfartskursen i hälsopedagogik
Min lillasyster läser psykologin nu i höst, men har fått godkänt att skriva uppsatsen tillsammans med mej i vår. Vilket känns toppenkul och säkert går mycket smidigare än att skriva med någon man precis lärt känna. Så alternativ 1 går bort.
Kortsiktigt känns nr 2 bäst, men om jag ska se ett år framåt tror jag mer på nr 3. Och jag tänker att jag kan börja läsa in litteraturen till hälsoped. nu när jag är klar med tentan, så är det "bara" grupparbetena kvar - och då måste jag ju släppa mitt kontrollbehov på dem.
Dessutom ska lillasyster lämna in en uppsatsplan till psykologin efter jul, och vi har redan börjat spåna på ämne, så vi kommer att vara väl förberedda till våren.
Ser ni hur jag övertygar mej själv om att jag ska fortsätta med min kurs? Hahahaha. Man kan alltid vinkla allt som man vill. Fast jag inser det vettlösa i att gå från att vara orolig för om man klarar heltid till att fundera över om man ska läsa 1,5-fart.
aktivitetsplanering
6-åringen ska sluta på fotbollen. Skönt! Och jag såg ju på förra träningen att hon inte tyckte att det var så kul. Kanske mest för att det hela tiden var de där duktiga killarna som tog bollen.
Dessutom har jag nog lyckats övertala 8-åringen att sluta simma. I stället ska vi åka hela familjen på lördagarna när 6-åringen simmar och på så sätt får 3-åringen också bada. I höst har vi inte orkat ta tag i några simhallsbesök utöver simträningarna, vilket hon tycker är urtrist (högst förståerligt!)
Nu klurar jag lite på 3-åringens gympa. Om vi skippar gympan på söndagarna och istället låter henne gå på barndansen som är precis före 6-åringens dans får vi två aktiviteter vid ett tillfälle, och har söndagarna lediga. En smart lösning i vår, men till nästa höst blir det inte lika roligt för då byter 6-åringen kurs och börjar på show kids, som är en annan dag.
Hmmmm.... lutar nog åt barngympan trots allt. Dubbelt så många tillfällen för halva kostnaden, och dessutom på gångavstånd.
Dessutom har jag nog lyckats övertala 8-åringen att sluta simma. I stället ska vi åka hela familjen på lördagarna när 6-åringen simmar och på så sätt får 3-åringen också bada. I höst har vi inte orkat ta tag i några simhallsbesök utöver simträningarna, vilket hon tycker är urtrist (högst förståerligt!)
Nu klurar jag lite på 3-åringens gympa. Om vi skippar gympan på söndagarna och istället låter henne gå på barndansen som är precis före 6-åringens dans får vi två aktiviteter vid ett tillfälle, och har söndagarna lediga. En smart lösning i vår, men till nästa höst blir det inte lika roligt för då byter 6-åringen kurs och börjar på show kids, som är en annan dag.
Hmmmm.... lutar nog åt barngympan trots allt. Dubbelt så många tillfällen för halva kostnaden, och dessutom på gångavstånd.
givandets glädje
Nu har jag en fantastisk julklapp på G till min man. Trots att vi alltid säger att vi inte ska byta kan jag inte låta bli.
Visst är det en härlig känsla att ge utan att förvänta sej något tillbaka?
Visst är det en härlig känsla att ge utan att förvänta sej något tillbaka?
söndag 7 december 2008
sovmorgon
Känner mej som en riktig latmask.
Sonen har haft en övernattande kompis och barnen har skött sej själva.
Vid nio kom minstingen in och väckte mej.
Då hade min man redan varit på jobbet i två timmar.
Igår stack han redan vid sex. (Installationshelg på jobbet.)
Jag kanske borde göra mej i ordning så att jag inte sitter i nattlinne när han kommer hem.
Sonen har haft en övernattande kompis och barnen har skött sej själva.
Vid nio kom minstingen in och väckte mej.
Då hade min man redan varit på jobbet i två timmar.
Igår stack han redan vid sex. (Installationshelg på jobbet.)
Jag kanske borde göra mej i ordning så att jag inte sitter i nattlinne när han kommer hem.
färgklick
Svart och grått.
Grått och svart.
Och kanske lite vitt.
Och så jag i limegrön kofta över en härlig tunika.
Röda skor som stack ut bland alla svarta stövlar.
För ett år sedan hade jag känt mej felklädd.
Men igår var jag bara glad.
(På dansgolvet - ett hav av rosa.)
För ett år sedan satt jag på ytterplats i publiken. I år var jag tillsammans med min dotter nere bland deltagarna. Utan en enda känsla av att vara fast.
Grått och svart.
Och kanske lite vitt.
Och så jag i limegrön kofta över en härlig tunika.
Röda skor som stack ut bland alla svarta stövlar.
För ett år sedan hade jag känt mej felklädd.
Men igår var jag bara glad.
(På dansgolvet - ett hav av rosa.)
För ett år sedan satt jag på ytterplats i publiken. I år var jag tillsammans med min dotter nere bland deltagarna. Utan en enda känsla av att vara fast.
lördag 6 december 2008
mitt liv
Mitt liv är det värdefullaste jag har.
Hela jag fylldes av insikten.
Jag ska inte leva ett liv i anpassning
Jag ska inte vara rädd och inte våga försöka.
Jag ska inte bry mej om vad andra tycker.
Jag ska följa mitt hjärta
sjunga högt ute på gatan
och strunta i att städa!
Hela jag fylldes av insikten.
Jag ska inte leva ett liv i anpassning
Jag ska inte vara rädd och inte våga försöka.
Jag ska inte bry mej om vad andra tycker.
Jag ska följa mitt hjärta
sjunga högt ute på gatan
och strunta i att städa!
fredag 5 december 2008
nu gör vi stan!
Nu åker mjukbyxorna av.
Håret får en något mer stylad touch.
Och kortet laddas med cash.
Här ska shoppas!!!!
Inbillningsförsök.
I verkligheten ska jag packa in tre (nyligen av fritids med mellis utfordrade) ungar i bilen,
lämna av sonen på musikverkstan:
- Mamma, jag tycker nog att trummorna är roligast av det vi testat hittills"
- Jaha, vad skoj...hrmmm....
och släpa runt två döttrar i citygallerian i en dryg halvtimme.
Håret får en något mer stylad touch.
Och kortet laddas med cash.
Här ska shoppas!!!!
Inbillningsförsök.
I verkligheten ska jag packa in tre (nyligen av fritids med mellis utfordrade) ungar i bilen,
lämna av sonen på musikverkstan:
- Mamma, jag tycker nog att trummorna är roligast av det vi testat hittills"
- Jaha, vad skoj...hrmmm....
och släpa runt två döttrar i citygallerian i en dryg halvtimme.
kalenderkul
Häromdagen gick 3-åringen loss på storebrors julkalender, så de fick byta.
Idag konstaterade hon glatt:
- Titta, jag har redan öppnat luckan!
Vilken tur att hon inte riktigt hajjat vitsen med kalendrarna än.
Förresten, när det gäller chokladkalendarna var jag trots allt inte så wild and crazy som jag tänkt. Barnen får öppna kalendern efter middagen, och sonen konstaterade torrt att "alla andra" minsann öppnar sina på morgonen. Nästa år kanske...
Idag konstaterade hon glatt:
- Titta, jag har redan öppnat luckan!
Vilken tur att hon inte riktigt hajjat vitsen med kalendrarna än.
Förresten, när det gäller chokladkalendarna var jag trots allt inte så wild and crazy som jag tänkt. Barnen får öppna kalendern efter middagen, och sonen konstaterade torrt att "alla andra" minsann öppnar sina på morgonen. Nästa år kanske...
busig mamma
- Mamma, det saknas en must i backen.
- Ja, den har jag druckit upp.
Sonen stirrar på mej med stora ögon!
- Ja, den har jag druckit upp.
Sonen stirrar på mej med stora ögon!
tio treor
När jag ändå är igång svarar jag på lite fler frågor. Dessa hittade jag hos Vindens melodi.
Tre platser jag bott på:
Villaområdet som jag aldrig skulle återvända till men ändå gjorde
Lägenhet i stan
Hus på landet
Tre jobb jag haft:
Butiksbiträde
Betongarbetare
Rörmokare
Tre maträtter jag älskar:
Lax med ugnsrostade rotfrukter och avokadosås
Öländska kroppkakor med lingon och grädde
Stig-Arnes höstgryta
Tre viktiga händelser i mitt liv:
Första barnets födelse
Andra barnets födelse
Tredje barnets födelse
Tre saker jag skulle ta med mig om huset börjar brinna:
Mobiltelefonen så att jag skulle kunna ringa brandkåren.
Jag tror faktiskt inte att jag skulle tänka på prylar utan se till att alla kom ut. Kanske rafsa ihop lite ytterkläder och skor så vi slapp frysa.
Tre ordspråk jag gillar:
Gå inte över ån efter vatten
Bättre lyss till den sträng som brast än att aldrig spänna en båge
Bättre en fågel i handen än fem i skogen
Tre intressen jag har:
Läsa
Skratta
Tänka
Tre böcker jag läst som fastnat:
Iris Johanssons böcker och häften. Får mej ständigt att tänka om och tänka nytt.
Dalai Lama: Lycka.
Sagan om ringen-trilogin.
Tre sånger jag älskar att höra/sjunga:
Kungens lilla piga
"Du är så fin och jag tycker om dej...ingen är så fin som du i hela världen..."
I India land...
Tre Tack jag vill ge:
min man som är världens bästa!
mina barn för att de får vardagen att lysa
min mamma för att hon alltid finns där
Tre platser jag bott på:
Villaområdet som jag aldrig skulle återvända till men ändå gjorde
Lägenhet i stan
Hus på landet
Tre jobb jag haft:
Butiksbiträde
Betongarbetare
Rörmokare
Tre maträtter jag älskar:
Lax med ugnsrostade rotfrukter och avokadosås
Öländska kroppkakor med lingon och grädde
Stig-Arnes höstgryta
Tre viktiga händelser i mitt liv:
Första barnets födelse
Andra barnets födelse
Tredje barnets födelse
Tre saker jag skulle ta med mig om huset börjar brinna:
Mobiltelefonen så att jag skulle kunna ringa brandkåren.
Jag tror faktiskt inte att jag skulle tänka på prylar utan se till att alla kom ut. Kanske rafsa ihop lite ytterkläder och skor så vi slapp frysa.
Tre ordspråk jag gillar:
Gå inte över ån efter vatten
Bättre lyss till den sträng som brast än att aldrig spänna en båge
Bättre en fågel i handen än fem i skogen
Tre intressen jag har:
Läsa
Skratta
Tänka
Tre böcker jag läst som fastnat:
Iris Johanssons böcker och häften. Får mej ständigt att tänka om och tänka nytt.
Dalai Lama: Lycka.
Sagan om ringen-trilogin.
Tre sånger jag älskar att höra/sjunga:
Kungens lilla piga
"Du är så fin och jag tycker om dej...ingen är så fin som du i hela världen..."
I India land...
Tre Tack jag vill ge:
min man som är världens bästa!
mina barn för att de får vardagen att lysa
min mamma för att hon alltid finns där
fem åttor
Idag ska jag skriva på tentan. Så jag antog raskt Vidas utmaning.
8 favoritprogram:
- Dr House
- den roliga skåningen som har en talk show på fredagkvällar...Robins (?)
- julkalendern (det är kiss i muggen, det är kiss i muggen hojtar jag samtidigt som jag skrattar, men ingen annan tyckte att det var kul)
Hmmm... jag tittar väldigt lite på tv...och har dåligt minne så jag har inga gamla godingar som jag längtar efter heller.
8 saker jag gjorde igår:
- satt i dansstudion och tittade på 6-åringens sista danslektion för i år
- var på Coop och köpte lördagsgodis
- åt lördags (hm) godis
- kom på en spännande vinkling av en tentafråga
- tittade på julkalendern med familjen
- satt framför brasan med en kopp te och tänkte djupa tankar
- sov
- kvällspratade med maken
8 saker jag ser fram emot:
- att min lillasyster med sambo ska komma hit!
- fredagsmys med familjen
- julledigheten
- snön (någon gång måste den väl komma)
- lussekattsbaket
- barnens julfester och avslutningar (tänk positivt! tänk positivt!)
- att få vara lucia när vi lussar för mamma (hoppas att det finns en ljuskrona över till mej i år, annars får jag vara stjärngosse som vanligt)
- sovmorgon!!!!
8 favoritrestauranger:
- ett tapasställe i stan
- dagens Rasmus med underbara soppor
Jag är riktigt nöjd med att ha kommit på två ställen, faktiskt :)
8 saker på min önskelista:
- nya innetofflor
- väckarklocka
- spel till det Wii som jag hoppas att tomten kommer med
- böcker
Tja, det är väl det jag önskar mej. Sedan finns det ju en del immateriella önskningar (snö, ett underbart liv och sånt) och några som kostar en del kosing (ny cykel, nyrenoverat badrum, nytt hus) men dem lämnar jag därhän.
Anta gärna utmaningen, ni som vill.
8 favoritprogram:
- Dr House
- den roliga skåningen som har en talk show på fredagkvällar...Robins (?)
- julkalendern (det är kiss i muggen, det är kiss i muggen hojtar jag samtidigt som jag skrattar, men ingen annan tyckte att det var kul)
Hmmm... jag tittar väldigt lite på tv...och har dåligt minne så jag har inga gamla godingar som jag längtar efter heller.
8 saker jag gjorde igår:
- satt i dansstudion och tittade på 6-åringens sista danslektion för i år
- var på Coop och köpte lördagsgodis
- åt lördags (hm) godis
- kom på en spännande vinkling av en tentafråga
- tittade på julkalendern med familjen
- satt framför brasan med en kopp te och tänkte djupa tankar
- sov
- kvällspratade med maken
8 saker jag ser fram emot:
- att min lillasyster med sambo ska komma hit!
- fredagsmys med familjen
- julledigheten
- snön (någon gång måste den väl komma)
- lussekattsbaket
- barnens julfester och avslutningar (tänk positivt! tänk positivt!)
- att få vara lucia när vi lussar för mamma (hoppas att det finns en ljuskrona över till mej i år, annars får jag vara stjärngosse som vanligt)
- sovmorgon!!!!
8 favoritrestauranger:
- ett tapasställe i stan
- dagens Rasmus med underbara soppor
Jag är riktigt nöjd med att ha kommit på två ställen, faktiskt :)
8 saker på min önskelista:
- nya innetofflor
- väckarklocka
- spel till det Wii som jag hoppas att tomten kommer med
- böcker
Tja, det är väl det jag önskar mej. Sedan finns det ju en del immateriella önskningar (snö, ett underbart liv och sånt) och några som kostar en del kosing (ny cykel, nyrenoverat badrum, nytt hus) men dem lämnar jag därhän.
Anta gärna utmaningen, ni som vill.
torsdag 4 december 2008
barnens aktiviteter
Våra veckor ser ut så här:
Torsdag: 6-åringens dans (till våren ska vi köra varannan gång)
Fredag: 8-åringens musikverkstad (kör varannan gång)
Lördag: 6-åringens fotboll
6-åringens simning
Söndag 8-åringens fotboll
8-åringens simning (kör varannan gång)
3-åringens gympa
Å ena sidan är det ju jätteskönt att vi har vardagarna i stort sett lediga. Men helgerna känns ju inte så kul. Och dumt är det att barnens fotboll och simning hamnade på samma dag.
Jag har frågat sonen om han vill sluta simma men han simmar med klassbästisen och är ju verkligen ett vattendjur så han vill fortsätta. Och minstingens gympa är vid samma tid så vi har ändå en tid att passa. Dottern kanske kan tänka sej att sluta med fotbollen.
Eftersom det ligger på helgen så orkar de ju med, så det känns fel att gå in och plocka bort något som de tycker är kul... men ändå....
Torsdag: 6-åringens dans (till våren ska vi köra varannan gång)
Fredag: 8-åringens musikverkstad (kör varannan gång)
Lördag: 6-åringens fotboll
6-åringens simning
Söndag 8-åringens fotboll
8-åringens simning (kör varannan gång)
3-åringens gympa
Å ena sidan är det ju jätteskönt att vi har vardagarna i stort sett lediga. Men helgerna känns ju inte så kul. Och dumt är det att barnens fotboll och simning hamnade på samma dag.
Jag har frågat sonen om han vill sluta simma men han simmar med klassbästisen och är ju verkligen ett vattendjur så han vill fortsätta. Och minstingens gympa är vid samma tid så vi har ändå en tid att passa. Dottern kanske kan tänka sej att sluta med fotbollen.
Eftersom det ligger på helgen så orkar de ju med, så det känns fel att gå in och plocka bort något som de tycker är kul... men ändå....
onsdag 3 december 2008
tröööötttt
Totalt "kolapsa framför teven"-trött är jag.
Orkade inte ge mej in på föreläsningen utan har suttit i källaren och kollat via nätet (kursen går parallellt på distans). Fast det var ganska meningslöst för jag kunde inte koncentrera mej utan har mest suttit och slösurfat. Inte ens sockerkicken jag fick av premiärmusten hjälpte.
Nu sitter jag i källaren och väntar på att barnen ska lägga sej så att jag sedan bara kan glida runt och säga godnatt till mina små älsklingar.
Var och lämnade prover idag. Undrar om järntabletterna hjälper något vidare. Är trött mest hela tiden och fryser för jämnan. Fleecetröja eller filt över axlarna är standard här hemma. Och då har vi ändå ett ickedragigt, normalvarmt hus. Höjer jag värmen mer måste jag bära pellets, säger maken. Så jag behåller fleecen på.
Orkade inte ge mej in på föreläsningen utan har suttit i källaren och kollat via nätet (kursen går parallellt på distans). Fast det var ganska meningslöst för jag kunde inte koncentrera mej utan har mest suttit och slösurfat. Inte ens sockerkicken jag fick av premiärmusten hjälpte.
Nu sitter jag i källaren och väntar på att barnen ska lägga sej så att jag sedan bara kan glida runt och säga godnatt till mina små älsklingar.
Var och lämnade prover idag. Undrar om järntabletterna hjälper något vidare. Är trött mest hela tiden och fryser för jämnan. Fleecetröja eller filt över axlarna är standard här hemma. Och då har vi ändå ett ickedragigt, normalvarmt hus. Höjer jag värmen mer måste jag bära pellets, säger maken. Så jag behåller fleecen på.
lunchdejt på ikea
Idag ska jag och maken tillbringa lunchen på ikea. Mina sista julklappar ska inhandlas. Det blir ett presentkort till mamma (som ska flytta i februari) och ett stort gosedjur till 3-åringen.
Mysigt att komma iväg en stund på tu man hand, men samtidigt kändes det stressigt så jag skippade morgonpromenaden med Eva idag. Jag känner mej nöjd och glad över att jag lyssnade på min magkänsla den här gången och inte körde på.
Mysigt att komma iväg en stund på tu man hand, men samtidigt kändes det stressigt så jag skippade morgonpromenaden med Eva idag. Jag känner mej nöjd och glad över att jag lyssnade på min magkänsla den här gången och inte körde på.
tisdag 2 december 2008
det gick finfint!
Som jag anat klarade jag bron galant. Var mest orolig på vägen dit över att jag skulle få yrsel och fick tänka på andningen för att inte glömma bort den (håller lätt andan när jag blir spänd - och då får man ju yrseln på köpet).
Ett par timmars pysslande med pärlor på ståltråd och sedan for jag hem igen. Började känna mej rastlös och ville få hemresan överstökad, så jag åkte hem ganska tidigt. Hemresan gick i ett huj. Plötsligt var jag ute på motorvägen och nästan hemma.
Väl innanför dörren kände jag värken i axlarna (inte så smart med pärlpyssel när man suttit och spänt sig i bilen) och tröttheten. Men trots att jag var supertrött kunde jag inte somna.
Idag är jag trött men glad. Jag gjorde det äntligen!!!!
Nu ska jag göra fläskpannkaka och sedan gå på Vernissage. Skolan bjuder in föräldrar och syskon till en utställning med barnens höstalster. 6-åringen längtar. Hon har ju följt med och tittat på brorsan i två år och nu ska hon äntligen få vara med själv.
Ett par timmars pysslande med pärlor på ståltråd och sedan for jag hem igen. Började känna mej rastlös och ville få hemresan överstökad, så jag åkte hem ganska tidigt. Hemresan gick i ett huj. Plötsligt var jag ute på motorvägen och nästan hemma.
Väl innanför dörren kände jag värken i axlarna (inte så smart med pärlpyssel när man suttit och spänt sig i bilen) och tröttheten. Men trots att jag var supertrött kunde jag inte somna.
Idag är jag trött men glad. Jag gjorde det äntligen!!!!
Nu ska jag göra fläskpannkaka och sedan gå på Vernissage. Skolan bjuder in föräldrar och syskon till en utställning med barnens höstalster. 6-åringen längtar. Hon har ju följt med och tittat på brorsan i två år och nu ska hon äntligen få vara med själv.
måndag 1 december 2008
tre stora stenar kvar
Jag har tre stora ångeststenar kvar att rulla undan (eller hoppa över).
Förhoppningsvis visar det sig att de bara är småsten som ligger och skaver lite, precis som jobbstenen var.
Trollen försvinner ju i solljus och nu är det dax att dra fram ännu ett troll ur skuggan.
Fast det är ju bara bildligt talat, eftersom jag ska göra det på kvällen.
Ikväll ska jag ensam, i mörker köra över den fasansfulla bron (vem vet, det kanske lurar ett troll därunder?).
I min tanke är det ett gigantiskt hinder, men jag tror faktiskt att det kommer att gå hur bra som helst. För nu är jag laddad.
På andra sidan bron väntar vännerna med julpyssel och glögg. Och jag har fått löfte om att bli hemskjutsad om jag inte skulle våga köra tillbaka igen.
Sedan är det bara två hemskheter kvar:
- åka buss in till stan (i Malmö gick det ju fint, men inte här....)
- tandläkaren
Inspirerad av Tanketrollet har jag faktiskt bokat en tid, men avbokade den raskt när jag insåg att den inföll på den körigaste veckan innan jul. Så tandläkarbesöket får bli efter nyår.
Förhoppningsvis visar det sig att de bara är småsten som ligger och skaver lite, precis som jobbstenen var.
Trollen försvinner ju i solljus och nu är det dax att dra fram ännu ett troll ur skuggan.
Fast det är ju bara bildligt talat, eftersom jag ska göra det på kvällen.
Ikväll ska jag ensam, i mörker köra över den fasansfulla bron (vem vet, det kanske lurar ett troll därunder?).
I min tanke är det ett gigantiskt hinder, men jag tror faktiskt att det kommer att gå hur bra som helst. För nu är jag laddad.
På andra sidan bron väntar vännerna med julpyssel och glögg. Och jag har fått löfte om att bli hemskjutsad om jag inte skulle våga köra tillbaka igen.
Sedan är det bara två hemskheter kvar:
- åka buss in till stan (i Malmö gick det ju fint, men inte här....)
- tandläkaren
Inspirerad av Tanketrollet har jag faktiskt bokat en tid, men avbokade den raskt när jag insåg att den inföll på den körigaste veckan innan jul. Så tandläkarbesöket får bli efter nyår.
sockersött
Två blyga sexåringar står nära, nära.
Stirrar ner i marken.
Kikar då och då försiktigt på varandra.
Hon vet.
Han vet att hon vet.
Men bara hon vet vad hon tycker.
Stirrar ner i marken.
Kikar då och då försiktigt på varandra.
Hon vet.
Han vet att hon vet.
Men bara hon vet vad hon tycker.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)