höstledigt

Nu har höstlovet börjat och efter lunch åker familjen till sommarstugan för en vecka i lugn och ro. Med mycket samvaro och natur.

Inga datorer och tv endast på morgonen (eftersom föräldrarna vill sova längre än barnen).

födelsedagsbarn

För sex år sedan föddes en alldeles underbar liten flicka. Nu är hon lite större men fortfarande alldeles underbar. Och det enda av mina barn som sover när man ska födelsedagssjunga. (Storebror vaknade dock jättetidigt. För honom är alla födelsedagar pirriga.)

- Åh, mamma! Varför fick jag SÅ många paket, frågade ett yrvaket födelsedagsbarn.
När man är en pysselfantast blir det ju lätt så. För det mesta kostar ju inte så mycket.

I paketen fanns dubbelhäftande tejp, klistermärken, dagbok med lås, älvböcker, scrapbookingpyssel och ett par rollerblades. Av syskonen fick hon gogo´s och två smurfar.

Vid lunchtid kommer släkten och vi har gjort det lätt för oss och kommer att bjuda på grillad korv med bröd (och goda tillbehör) och glasstårta. Ingenting att förbereda och väldigt lite att städa undan. Perfekt!

meditation

Igår mediterade jag en halvtimme eller så efter skogspromenaden.
Så underbart skönt det var.

Varför ska det vara så svårt att komma till skott med det man behöver?

dessa underbara höstkvällar

Jag tänder en brasa varje kväll nu.
Betraktar flamspelet och njuter av värmen.
Jag dricker ett glas te varje kväll nu.
Låter den varma drycken smeka mitt inre.
Doften av levande ljus stillar mitt sinne varje kväll nu.

Dessa höstkvällar när världen utanför är inbäddad i mörker.
När ingenting främmande lockar.
Dessa höstkvälllar när jag omsluts av värme och trygghet.
När stillheten är min vän.
Känslan av att livet är här och nu ger mej ro varje kväll nu.

Dessa underbara höstkvällar.

att be om hjälp

Idag har jag gjort något som jag inte brukar göra. Jag har ringt till min mamma och frågat om hon kan skjutsa dottern till dansen. Trots att jag vet att hon gärna hjälper till, och att hon säger nej om hon inte vill eller kan, så sitter det långt inne när jag inte behöver barnvakt för att jag har något speciellt inbokat.

Jag behövde en dag utan en massa tider att passa. Och nu har jag sett till att få det.

trött men bra dag

Idag på morgonen var jag hos skolsyster med min bedårande dotter. Allt var som det skulle och vi gick därifrån nöjda och glada. Jag skulle lämna dottern mitt i gympalektionen, så hennes fröken hade lovat att ställa upp ytterdörren åt oss. Men inte hade hon gjort det, inte. En situation som för ett år sedan hade givit mej superpanik. Nu reagerade jag knappt utan började tänka ut en lösning, som blev att dottern fick vara i storebrors klass där de hade sagostund. Jag tror att båda syskonen var väldigt nöjda med det arrangemanget.

Sedan stod det skogspromenad med Eva på programmet. Trevligt som vanligt. Och efter en hink vatten och lite kaffe sov jag en timme eller så.

I eftermiddag ska jag och barnen på fika hos grannen och i kväll är det föreläsning. Passande nog om stress.

Nu ska jag softa en timme och läsa lite. Eller vila lite till kanske. Det är nog förresten därför som det är så svårt för mej med meditationen. Jag är ständigt supertrött och då är det svårt att sitta upprätt.

STRESS

Jag är fortfarande inne i stressnurran och har svårt att ta mej ur för det är så mycket runt omkring hela tiden. Borde kanske sudda i kalendern, men det känns inte heller bra.

Det här pysslar jag med om dagarna:
- Hetsdricker kaffe
- Mumsar kex (som faktiskt annars får vara ifred)
- Sover så fort jag kommer åt (trött, trött, trött)
- Sätter igång med projekt så fort jag får en gnutta energi (middag igår: nybakat bröd och äppelkräm, samt tog med en nybakad äppelkaka till fru W). Rastlös med andra ord.
- Gnäller och skäller

Dessutom har jag återigen fastnat i ekonomistressen. med budgetar hit och dit. Och matplanering av värsta sorten. (Det har ingenting att göra med någon annan kris än min egen.)

Jag känner att jag verkligen behöver meditera, men kroppen är inne i en destruktiv snurra och jag har inte krafter att sätta emot. Andningspauser i soffan är det bästa jag fått till hittills, men det är ju inte så illa det heller.

Längtar så det värker till nästa vecka när vi ska vara i stugan!!!

ny sjukling

Ny sjukling - samma sjuka. Nu är det minstingens tur att vara trött, förkyld, hostig och allmänt eländig. Förmiddagen tillbringade hon i soffan framför teven. Inte likt henne att ligga still så länge. Nu har vi spelat spel och hon ligger på golvet och leker med spelpjäserna.

Ett par timmars mys återstår innan syskonen ska hämtas. Så jag ska logga ut nu.

ledig lördag

Solen skiner och vi har ingenting inplanerat. En dag för välbehövlig vila för min del. Tid att samla kraft och hitta lugnet igen. Tid att bara vara tillsammans med min familj.

terapidax

Idag ska vi prata begravning.
Min egen.
Kanske borde jag klä mej i svart?

inne i snurran

Efter ett par mysiga dagar med allra käraste syster på besök är jag nu ensam på dagarna igen. Men jag behöver vara lite ensam nu. Jag märker att allt börjar snurra fortare och fortare igen. Förra veckan var fullproppad, den här veckan är det också ganska mycket. För att inte tala om nästa vecka...

Men sedan är det höstlov och då ska vi vara i sommarstugan hela veckan. Längtar!!!! Fast jag vill inte leva så att jag knappt orkar med vardagen och börjar längta bort. Jag vill ju vara här och nu.

Positivt är dock att jag har höjt nivån ytterligare. Det här schemat bara för några månader sedan hade varit otänkbart! Och nu börjar det som sagt ta ut sin rätt. Så nu ska jag rensa lite, eller rättare sagt be maken om hjälp. För det är mycket med barnen nästa vecka. En halvtimme här och en halvtimme där. Men för många små saker blir för mycket.

I eftermiddag ska jag lämna in det senaste grupparbetet och sedan tar jag paus från studierna tills på onsdag kväll, då det är föreläsning. Jag var på en schrapbookingkväll i måndags så jag tror att jag ska sitta och pyssla med mina fotoalbum ett tag framöver.

Nu ska jag göra ett sista ryck med studierna, göra terapiläxan tills imorgon och sedan skjutsa dottern till dansen. Ikväll blir det en myskväll hemma. Maken har varit bortrest och igårkväll hade jag grupparbete så vi fick inte mycket tid tillsammans.

nytt perspektiv

Barnen har intagit vardagsrummet.
En jätteborg står mitt på golvet och därinne finns tre barn och en miljon gosedjur.
Eftersom alla sittmöbler blivit kojstomme ligger jag på mattan under matbordet. Faktiskt ganska mysigt.

Men jag tror att jag ska smyga mej in till en säng och vila lite. Bäst att passa på nu när det är lugnt.

barnmys

Idag har jag ett par sjuka barn här hemma. Och ett friskt. Så det blir en lugn hemmadag. Den friska minstingen och jag ska plantera höstkrukor ute i höstsolen. Bäst att passa på när man får gó hjälp!

filmkväll

Igårkväll tittade jag och maken på Pirates of the Caribbean: Dead Man´s Chest. Eftersom jag aldrig tittade på film under några år så har jag en jättelik skatt med osedda filmer att frossa i.

Är det inte Stellan Skarsgård, sa jag nästan på direkten. Maken som såg filmen för andra gången hade inte lagt märke till det. Men Stellan är ju alltid Stellan, liksom.

Jag har från ettan hoppats på en kärlekshistoria mellan Elizabeth och Jack Sparrow, trots att hon i ettan föll för Will Turner. Det bästa med att vänta med att se filmer är att jag nu inte behöver vänta på trean.

hemmasöndag

Maken är ute på vift.
Sonen är hos bästisen.
Döttrarna leker.
Och jag sitter fortfarande vid datorn.

Borta bra men hemma bäst!

Idag står tvätt, pannkaksstekning, mer tvätt, städning, skjuts till kalas, ännu mer tvätt, grupparbete på msn, hinner jag en maskin tvätt till?, gympa med dottern, tacofärsrestmiddag och kvällsmys med maken som åker på kurs i morgon.

En ganska vanlig helgdag med andra ord.

lättnad med ett stråk av besvikelse

Och så kom då mensen till sist.
Fast egentligen bara någon dag sen.
Jag andas ut.
Men är ändå lite besviken.
Förnuft kontra känsla...

Förundras över att man på bara några dagar kan gå från absolut panik till en stilla förväntan, från katastroftänkande till att se tiden an. Känner mej lite stolt över att det jag tränat det senaste året faktiskt fungerar i skarpt läge. Jag kan välja hur jag ska tänka, eller inte tänka på det alls.

Jag tror ändå att jag faktiskt var gravid. För jag hade ingen mensvärk utan som ett band av smärta tvärs över livmodern. Precis som när jag fick missfall.

Jag är nöjd och glad med mina tre barn. Även om jag ibland kan komma på mej själv med att längta efter ett till. Fast inte nu.

På måndag är det jag som trotsar min hormonskräck och ringer till min gynekolog.

full fart

Nu har jag gjort klart min skoluppgift och kan ta helg.
Om ett par timmar hämtar vi barnen för att sedan lämna av dem hos min bror och så åker vi på minisemester, maken och jag.

Så mysigt det ska bli!

nervöst

I fredags kväll fick jag en känsla av att jag är gravid. Och sedan dess har känslan bara förstärkts.
- jag mår illa (inbillning?)
- jag har molvärk i livmodertrakten (inbillning?)
- brösten känns ömma (fast det kanske de brukar göra i menstider?)
- jag har mjölk i brösten (hmmm... fast jag har ju förstås aldrig kollat det tidigare, det kanske aldrig har försvunnit helt efter sista amningen?)
- jag fryser

Fast kanske är mensen bara lite sen. Eller också har jag snurrat till det med veckorna som min man föreslog.

Många tankar ooch känslor står och bankar på dörren och vill in, men jag försöker leva i det som är här och nu istället. Ingen idé att grubbla innan vi vet.

(Och ja, vi slarvade. Men bara lite. Väldigt lite.)

visst kan ungen cykla!

Jag har ju glömt berätta att minstingen cyklade hela vägen till biblioteket i måndags. Och tillbaka igen. På egen cykel och utan stödhjul. Jag cyklade bredvid.

Stolt och lycklig såklart. Och bara tre och ett halvt år gammal....

Men idag var det inte lika roligt när hon klamrade sig fast vid sin lilla cykel och promt skulle cykla själv till dagis. Och det hade nog gått, om vi hade haft någonting att låsa fast cykeln med. Nu fanns inte det men minstingen skulle ändå cykla.

Jag lyckades bända loss hennes fingrar från styret, men när jag skulle sätta henne i barnsadeln var det stopp. Stel som en pinne med sprattlande ben välte hon nästan cykeln. Så jag fick trycka ner henne i vagnen och gå med en skrikande unge till dagis.

Min envisa, härliga unge!

finbesök

Bästasyster min kommer med tåget på måndag och stannar några dagar. Kan man toppa en rolig vecka på ett bättre sätt? Knappast troligt.

Maken ska på kurs i dagarna tre så vi får gott om tid till att prata skit. :)
Och så passar vi på att fira stora tjejen som fyller sex om ett par veckor.

Åh, så vi längtar efter syster/moster! Nu har vi inte träffats på jättelänge!

roligt i veckan

Framöver har jag en hel del skoj att se fram emot.
Ikväll är det syjunta med tjejkompisarna.
På onsdag är det dax för föreläsning igen.
Och på torsdag kväll är det träff med mina gamla,gamla kompisar. Den jag känt kortast lärde jag känna en vecka in på höstterminen i ettan.

Men det bästa händer ändå på fredag. Barnen ska dumpas hos min bror och sedan drar maken och jag iväg till en annan stad för Ulf Lundellkonsert och hotellnatt.

Nu skiner solen och jag ska gå ut och räfsa löv. Det är också roligt.

huset fullt

Idag är skola o dagis stängt och just nu har jag fem barn här hemma. Tre är i källaren och två sitter i köket och pysslar, så jag har det lugnt och skönt här framför datorn.

Funderar på om jag ska sortera barnmössor idag. I byrålådor och förvaringspåsar trängs sommarhattar med kepsar och vintermössor. Dags att lägga undan sommarutstyrseln och få lite ordning på höst- och vintermössor, vantar och halsdukar.

Målet är att få minst en ledig låda i hallbyrån så att jag har någonstans att lägga skolarbetet och pågående pyssel.

Som vanligt vaknade minstingen jättetidigt idag när vi kunde sova länge. Redan klockan sex slog hon upp sina gröna.

höstgryta med minnen

Höstgrytan puttrar på spisen.
Barnen är hos kompisar.

Om en stund blir det en dust med skalaren.
Potatis och rotfrukter ska göra köttet sällskap.

Kom ihåg:
- riv rotsellerin
- skär potatis- och palsternacksbitarna i olika form
- skippa purjolöken

... för annars äter barnen nästan ingenting.

Höstgrytan görs på ett recept som jag fått av min pappa, och som jag vårdar ömt tillsammans med hans speciella skinkgriljering. Och hasselbackarna inte att förglömma.

Min pappa var en utpräglad fredagskock, så allt han lagade hade en festlig touch. Lite orättvist mot mamma som gnodde på med fiskpinnar och kalops. Fast hennes topprecept kan vi förstås fortfarande få avnjuta i original.

äppelmani

I kväll fick jag upp farten och samtidigt som vi lagade middag kokade jag äppelkräm, gjorde ungspannkaka med äpple och två äppelkakor.

I matkällaren ligger nyplockade äpplen och väntar på sin tur. Ett tag till har vi fallfrukt att mumsa på.

Så nu är jag helt slut.
Maken glor på Idol och jag orkar inte ta mej för någonting.

vårens studier

Nu har jag sökt kurser till i vår, då jag planerar att plugga på heltid.

Hälsopedagogiken fortsätter på halvfart i vår och jag har länge funderat på vad jag ska komplettera med.

Just nu är siktet inställt på en beteendevetarexamen med psykologi som huvudämne, kompletterat med hälsopedagogik, arbetssociologi och kanske något annat smått och gott.
Jag har gjort en grovplanering över studietiden och får inte riktigt ihop det eftersom vissa kurser är helfart medan hälsopedagogiken även som B-kurs går på halvfart.

Så nu har jag klurat och funderat och känt efter och till slut bestämt mej för att läsa Psykologi B på helfart till våren. Plus hälsopedagogiken.

Det blir en utmaning i att känna efter, plugga lagom och inte ha för höga krav på mej själv.

terapi 081003

Egentligen skulle jag ha gjort en övning tills idag men istället har jag gått och funderat på en sak som vi pratade om förra veckan, då terapeuten sa:

Om du misslyckas med kursen så har du ändå samma värde.

Trots en hel veckas funderande så har jag inte fått in i mitt huvud att det skulle kunna vara så. Om jag misslyckas med det jag gör så har jag ju någon egenskap som inte är tillräckligt bra, tycker jag. Jag är ju i viss mån mina handlingar.

Efter ett invecklat samtal med många tankepauser frågade terapeuten:
- Älskar dina barn dej mindre om du misslyckas med kursen?
- Nej!
- Älskar din man dej mindre om du misslyckas med kursen?
- Nej!
o.s.v.

Och nu fattar jag ju.
För det första: det som är jag, och som männiksor omkring mej tycker om mej för, har ingenting att göra med vad jag presterar. (Även om jag har svårt att sätta fingret på vad som är det där jaget).
För det andra: om jag sätter kursen i relation till min familj så väger den ganska lätt. Den är ingen golfboll i mitt liv.

Sedan pratade vi om värderingar och mål. Att klara kursen är för mej ett mål. Är jag sämre om jag misslyckas?

Terapeuten jämförde med en person som har alkoholproblem. Alkoholen står i vägen för hans grundläggande värderingar (som t.ex. kan vara att vara en deltagande, kärleksfull pappa) och därför bestämmer han sej för att sluta. Han får ett återfall, men efteråt forstätter han på den nyktra vägen. Är han sämre för att han fick ett återfall?
Nej, eftersom det är den grundläggande värderingen (vägen) som är det viktiga, och inte delmålen i sig.

Mer om detta står det i Sluta grubbla börja leva.
Och genom den historian fick vi en fasligt snygg övergång till nästa terapitillfälle om två veckor. För tills dess ska jag börja jobba med mina grundläggande värderingar.

hoppsan

Råkade sätta i mej barnens lördagschoklad till kaffet.
Skulle ju bara ta ett par rutor...

Nu mår jag illa :(

Och jag som stod emot godissuget så bra igår och köpte en chokladkaka istället för två för en tjuga.

betyg från arbetsgivaren

Nu har jag fått ett förslag på uppsägningsbetyg från min snart före detta arbetsgivare.

Jag vill gärna ha feedback på hur det tolkas (mindre bra-bra-mycket bra) i en arbetsgivares ögon, vet ju att det är flera av er som har erfarenhet av sånt.

(Självklart har jag utfört enastående prestationer :-))

xx är som person en duktig administratör med god förmåga att ta egna beslut och uppnå resultat inom sitt ansvarsområde. Hon har under sin tid på företaget varit mycket omtyckt av kollegor och haft lätt för att samarbeta. Vi vill härmed önska Linda lycka och framgång i sina framtida arbetsuppgifter.

Och vilket är bäst: att det står att jag har slutat på egen begäran eller att jag blivit uppsagd pga arbetsbrist? På raden före står det att jag varit sjukskriven de senaste två åren.

veckans mat 2

Barnen protesterar vilt.
Fisk både på fredag och söndag.
Nääää. Inte två gånger på samma helg.

- Ska vi äta fisk på måndag istället, undrar jag.
Alla barnen nickar glatt.

Så nu blir det en riktig söndagsmiddag med stek och kokt potatis.
Och måndagsfisk.

asocial

Det känns som om jag har haft lite bloggtorka den senaste tiden. Inlägg har det blivit men inte mycket mer.

- Jag läser bloggar, men kommenterar knappt. Och alltför långa inlägg orkar jag oftast inte engagera mej i för tillfället
- Jag gläds åt kommentarer jag får, men svarar inte.
- Jag blir varm ända in i hjärtat av utmärkelser jag fått, men sedan har det inte hänt något mer. I bästa fall en tackkommentar.

Ett tecken på att det händer mycket annat i mitt liv just nu, kanske. Men det är trist, för glädjen med bloggandet ligger ju mycket i alla underbart fina och kloka bloggvänner.

Jag hoppas att det vänder snart!!!!

lycka

Lycka är...

... att kunna städa med glädje trots att ordningen bara varar en kort stund.
... att njuta av den varma duschen utan en tanke på det kalla golv som väntar.
... att sitta tillsammans med dottern i soffan utan att stressas av tvätten som ska hängas.
... att kunna njuta av en försoningskram och glömma bort osämjan som varit.

Lycka är att ta vara på det som händer här och nu.

vackrast i världen

Döttrarna står och speglar sej.
Borstar håret.
Beundrar sig själva.

Ett par hårspännen
och man är vackrast i världen.

värme

Ute är det regn och rusk men här inne är det varmt och gott.
En brasa sprakar för fullt och jag sitter med varm dryck bredvid mej.

Idag på zonterapin fick jag ligga på en spikmatta. Och mina kinder blev rosigt röda. Blodcirkulationen stimuleras och mattan ger zonterapin en extra skjuts upp i kroppen.

Maken är ute med kompisarna i kväll så barnen och jag får mysa för oss själva. Barnamys värmer gott i själen.

veckans mat

Den här veckan blir det ganska lättlagad mat:

måndag: Köttgryta, ris
tisdag: Äppelkräm + mackor med stekt falukorv
onsdag: Spaggeti och köttbullar
torsdag: Raggmunk
fredag: Lax med rotfrukter i ugn
lördag: Höstgryta
söndag: Flundror, kokt potatis

suck...

Så här såg msn-konversationen ut nyss med min jobbiga gruppmedlem:

Hon: Jodå, bra men jag känner att jag skulle behöva mer tid. blir ju alltid lite stressigt
Jag: ja det var en del att läsa in sig på...
Hon: Men vi kämpar på - får ta nätterna till hjälp det kniper

1) om hon börjat i tid som vi andra gjorde...
2) vadå vi? jag ägnade t.ex. hela måndagen åt min del - tänker inte jobba med hennes del också.

*andas*andas*

stress och frustration

På min kurs har vi grupparbete mellan varje föreläsning. Jag hamnade i en grupp med två andra kvinnor. Den ena verkar ha samma inställning som jag. Vi hugger in på arbetet med en gång, tar lite var och redovisar efter hand på internet (kursen är delvis nätbaserad). Men den andra... suck. När vi bestämt möte har hon inte börjat med sin uppgift. I eftermiddag ska vi träffas och då ska allt vara klart så att vi kan diskutera och tycka i gruppen. Jag hoppas verkligen att hon är klar med sitt då.

Jag mår verkligen dåligt av det här. Först tänkte jag att jag inte bryr mej och satte igång med att göra mer än min tredjedel. Men det är ju inte riktigt rätt... och jag bryr mej trots allt.

Så jag måste ta tjuren vid hornen och prata igenom det här idag så att vi jobbar på samma sätt.