Varför ser man så sällan småsyrror som går omkring i storebrorsans gamla jacka, eller för den delen småpojkar med röda kläder? Ända sedan jag fick barn har jag förundrats över att föräldrarna verkar köpa nya uppsättningar kläder till syskon med avvikande kön.
Hur mycket är det vi föräldrar som styr när barnen blir lite äldre?
När vi provade vinterjackor snappade 6-åringen åt sej en svart/grå täckjacka och blev störtförälskad i höstjackan med spindelmannenmotiv.
Och jag kom på att jag inte ens tänkt på att fråga henne om hon ville ha dem... Jag som ändå tycker att jag är en medveten mamma, tog det så självklart att hon ville ha någonting rött, eller kanske rosa. Och absolut inte spindelmannen.
Fast det är svårt det där med hur man ska göra. Å ena sidan vill jag inte styra in mina barn i flick- och pojkfack. Men å andra sidan så måste man ju bejaka det de tycker om. Och är det nu så att man är flicka och gillar rosa glittertröjor så är det ju ingenting fel med det. Det är ju precis lika bra som pojkar med lastbilströjor. Ju.
Ibland blir debatten lite sned och handlar mer om att likrikta barnen. Och då menar man oftast att flickorna inte ska ha "tjejkläder". Men jag tycker att det handlar om att ge det "tjejiga" samma status som det "killiga".
Däremot är jag helt emot att kläder till flickor ibland görs så att det knappt går att leka i dem. Självklart ska man kunna röra armarna ordentligt, och inte behöva dra ner tröjan hela tiden för att den är för kort.
När min son var sådär fyra år valde han en färgglad tröja med paljetter på i en affär. Han tyckte att han var sååå fin i den. Men efter en dag på dagis hade han den aldrig mer på sej. Där hade de andra pojkarna sagt att det var en flicktröja!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Jätteintressant inlägg. Barnkläder är verkligen könsspecifika ofta.. det märker jag nu eftersom min syster vill ha könsneutrala kläder.. inte alls lika lätt men jag tror att det är på väg att ändras. För visst är det tråkigt om man redan som barn ska tänka i könsroller och vad som är ok och inte istället för vad man tycker om.
Hoppas du får en skön tisdag.
Kram från Liv
Intressant inlägg. Min son har faktiskt mycket röda kläder, han älskar rött. Min dotter hade supertjejiga kläder ända tills hon fyllde 9 och sade nej. Jag gillar tjejiga kläder. Tänker inte på könsrollen utan bara att det är så sött. Men i slutändan tycker jag inte att det hänger på kläderna. Man kan ju vara man och ha supermacho kläder och vara hur mjuk och v älbalanserad som helst. En flicka i superflicka kläder kan vara självständig, trädklättrande och livlig och framåt eller till och med lite pojk flickig i sättet. Jag tycker inte att kläder ska säga vad ngn är eller sätta en i fack. Man får klä sig som man vill. Personligheten är det som räknas tycker jag.
Skicka en kommentar