gnällig och trist

Just nu känner jag mej inte på G alls!

Jag kom igång med tentan i tisdags som planerat. Men jag var inte beredd på den stress (som av vissa kallas positiv) som överföll mej. Eller flow kanske det var. Hur som helst. Helt fokuserad och med bra tankar och ideér som ploppade upp hela tiden dök jag omkring i kurslitteraturen och bland internetsidor och fick ihop en helbra uppgift.

Så långt allt väl. Men jag orkar inte med den där stressen. Som ju egentligen inte är någon stress utan bara jag själv som går upp i varv när jag är jätteengagerad. Superhärligt egentligen. Men... Nu är jag helt utan ork.

Och tillråga på allt var döttrarna hemma igår. Inte för att de kräver så mycket sysselsättning men någon meditation blev det inte. När maken kom hem tänkte jag åka och handla, men det tog bara stopp. Jag orkade ingenting, så han fick handla och sedan komma hem och fixa middagen.

Den där sirapskänslan är så väldigt läskig!!! Och oförklarlig. Ibland känns det som inbillning. Men så är det ju inte.

De vanliga symptomen har också kommit som ett brev på posten. Spända käkar, tung sömn som ändå inte ger vila eftersom jag vaknar till korta perioder under natten m.m. Och den här gången dessutom huvudvärk som grädde på moset.

Nu går jag och lägger mej på spikmattan.