tisdag 9 september 2008

fri som en fågel

Jag fick ett samtal från jobbet.
Jag blir uppsagd från den 6/9.
Fem månaders betald uppsägningstid.
Jag har visst varit anställd i nio år.
Oj vad tiden går...

Lön i fem månader. Visserligen halv fram till årsskiftet eftersom jag är halvtidssjukskriven, men det ger mej ju möjlighet att spara på CSN-veckorna, som ändå knappt räcker till.


Varför går jag alltid omkring och oroar mej när det ändå alltid löser sej till det bästa?


Jag lever tryggt i nuet
med tillit till min förmåga att skapa min framtid.

2 kommentarer:

Anonym sa...

Kanske ska man säga GRATTIS då... trots att det är trist att bli uppsagd.

Huvudsaken är ju att det känns bra för dig! Och så tolkar jag ditt inlägg.

Anonym sa...

ja, får hålla med om att det var ju en bra lösning, har du också trygghetsrådet i "bakfickan"? Dvs har arbetsgivaren betalat något till dem så du kan nyttja deras resurser sen? kan vara ytterligare möjlighet att slippa ta ut veckor från CSN...:) kramen!