Nu vet jag varför jag inte skrev något efter terapin i slutet av våren. Det är ju jättemycket att dokumentera och orken tog slut någonstans alldeles i början.
Det tog oss tre terapigånger att gå igenom årets arbete, med alla mål jag jobbat efter. Inte undra på att jag tyckt att året varit jobbigt. Jag har ju gjort förändringar i nästan allt jag gör och är.
Inför sommaren frågade terapeuten om jag skulle fortsätta jobba med självkänsla-boken under uppehållet men jag sa att jag skulle vara ledig. Jag kände att jag behövde tid för allt det nya.
Ibland funderar jag på varför min terapeut inte bromsar mej lite ibland. För jag ser ju nu att jag kört på som vanligt och ändrat på det ena efter det andra. Det är ju ingenting som synts utanpå eftersom jobbet sker i huvudet, men det kanske inte var så konstigt att jag var så där jättetrött inför sommaren.
Min drivkraft den här gången har nog varit rädsla för att inte få gå i terapi så länge som jag behöver och därför har jag skyndat mej på för att hinna igenom allt. Som vanligt har jag legat före i tankarna och försökt helgardera mej.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Vad bra att du kom fram till det för det är då du får möjlighet att värdera dina tankar. Den terapi du kommer att få kanske räcker precis lagom eftersom du nu har möjlighet att själv bearbeta nya saker. Men visst, risken finns alltid att du blir avpolleterad tidigt på grund av resurserna.
Skicka en kommentar