Eftersom jag är sjukskriven så har jag ju ingen semester. Och nu när barnen har sommarlov är mina dagar långt mer arbetssamma än när de var i skolan/dagis mellan åtta och tre.
Jag får väl helt enkelt adoptera makens semester och göra den till min. Så då passar jag på att gnälla lite om att jag bara får tre veckors semester i år. Och de hänger inte ens ihop.
(Fast vi har långhelger i fem veckor från torsdag eftermiddag t.o.m. måndag. Och det är ju helt okej.)
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Ja, jag känner igen det där,,, kan vara verkligt tufft ibland,,, känns som att man aldrig har en sekund över till egen tid...
Skicka en kommentar