Idag är det vår tur att sälja hembakad fika på sonens fotbollsmatch. Igår dammade jag av mina slumrande talanger i bakandets konst.
Kärleksmums är en enkel och god kaka. Hade jag för mej.
Resultatet blev en platt skapelse med för tunn glasyr och en stark kaffesmak. Till råga på allt var kokosen slut så istället tog jag jordgubbsströssel. Som också nästan var slut märkte jag när jag börjat strössla.
Sedan kom jag på att glasyren i receptet brukar vara väldigt kladdig så jag ställde in formen i kylen. Tre timmar senare hade det fortfarande inte stelnat!
Muffins kan jag göra i sömnen. Eller rättare sagt: kunde jag göra i sömnen.
Jag skulle göra dem ganska stora, hade jag tänkt. När jag tog ut dem ur ugnen var det inte alls de toppiga muffins jag hade tänkt mej, utan platta saker som hade brett ut sig.
Hur kunde jag glömma bort muffinsformen???????
Nåja, jag piffar till dem med lite glasyr, tänkte jag glatt och sökte efter ett bra recept på internet. Att jag tidigare under dagen misslyckats med en annan glasyr och det faktum att jag aldrig tidigare glaserat muffins stoppade mej inte. Och faktiskt blev glasyen perfekt och stelnade som den skulle. Att det inte blir så fint med glasyr på muffins om toppen saknas är en annan femma.
Fast jag slipper skämmas eftersom maken ska sälja kakorna på matchen. Han nämnde något om att han ju alltid kunde säga att frugan bakat tillsammans med barnen...
Visst är det fånigt att det bara är mammorna som står och säljer fika på matcherna!!!!!!
(Maken bytte själva bakningen mot skjutsning av dottern till simningen.)
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Åh så härligt befriande med lite misslyckade kakor! Underbar inställning du har:)
Det är ju tanken bakom som räknas.
Själv fuskade jag sist och köpte färdiga muffins i affären och packade om dem i mindre påsar. Fusk på hösta nivå! Aja baja.
Jag tror likväl att dina muffins blev fina.
Skicka en kommentar