Vår spontana storshopping på Ikea betalades med makens guldkort.
(Eftersom jag egentligen bara skulle köpa värmeljus, ju.)
När vi kom ut i bilen frågade jag hur mycket det kostade.
- Ingen aaaaning, svarade maken.
Så härligt ekonomiskt oansvariga vi var idag. Inte likt oss.
Min utmaning nu är att inte kika på kvittot, utan snällt vänta in fakturan.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
Bra jobbat! Stolt över dig!
Åh,, men det är väl härligt att ha noll koll på sån´t ibland :-) :-)
Kram
undrar varför man så ofta åker så långt med insikten att man kommer att få köa så otroligt länge bara för att köpa lite billiga värmeljus...
Skicka en kommentar