underbar sommarkväll

I dag har vi firat guddotterns ettårsdag.
Efter en blåsig eftermiddag kom solen. Och kvällen avslutades på altanen där vi satt och njöt av den ljumma sommarkvällen och fågelsången, medan barnen höll sej undan och lekte.

Den här gången hade jag bestämt mej för att inte vara den som bröt de gånger det var tyst. Och faktiskt lyckades jag bra med det. Jag hade inte tänkt ut frågor i förväg och jag sa ingenting bara för att jag kände mej tvungen. Och när jag bara kunde vara så var det ju faktiskt inte så tröttande som när man försöker vara något som man inte är.

Trots att det fortfarande inte känns helt okej att köra hem med ensamt ansvar därifrån så fick maken dricka vin till maten. Och jag oroade mej ingenting för hemfärden. Som så klart gick jättebra.