picknick med dagis

Ikväll var det dax för den årliga dagispicknicken på den stora lekplatsen i stan. Barnen sprang runt och lekte i ett par timmar medan föräldrarna satt och fikade. Hur bra som helst!

Och dessutom underhöll barnen med några sommarsånger. Båda tjejerna sjöng tydligt och klart. Jag blev förvånad över att 3-åringen kunde nästan hela Idas sommarvisa.

Hem kom vi med tre trötta och sårade barn. Alla hade ont någonstans. Efter dusch och lite ompyssling somnade de gott.

För egen del så kändes det bara bra. På hemvägen stannade vi och köpte mjölk. Och det var jag som gick in i affären. Aktiviteter som återkommer år från år tycker jag annars kan vara lite jobbiga eftersom man tydligt minns hur det var förra gången. Men efteråt är det förstås skönt när man kan konstatera vilken stor skillnad till det bättre det är. (Fast förra gången hade jag inte börjat med medicinen.)

Nästa stora grej är skolavslutningen. Förra året fick jag verkligen tvinga mej att följa med, men i år ser jag (nästan) fram emot det.