kontrasternas helg

Sol ute. Barnen har kompisar här och alla får vara med. Jag går och fixar lite, sitter en stund på trappan och läser och gör sedan ett stort lass köttfärssås. Och så glasspaus förstås. Men bara till barnen.

Jag älskar dagar som denna. Då är jag utomhus hela dagen utan att jag ens tänker på det. Annat är det när jag är ensam, då får jag tvinga ut mej.

Men ändå tar det en massa energi. Barnen sköter sej själva men jag har ändå ansvaret så jag kan inte slappna av. Och så är det allt runt omkring.

Lagom är nog bäst. Som vanligt. Jag behöver både livet och ensamheten. Om jag ser till att få några stunder här och där så kanske jag slipper tillfällena då det känns som om hela mitt jag skriker efter en lugn stund.

Den här helgen har jag varit den mamma som jag vill vara. Och den hustru som jag vill att min man ska få ha.

Trots allt.
En helg av kontraster. Mellan mörka tankar och ljusa stunder.