Mitt förhållande till mat är inte det bästa. På dagarna när jag är ensam äter jag så att jag inte ska bli hungrig. Rester om det finns och annars gröt eller knäckebröd. Sedan slevar jag i mej medan jag läser något mer eller mindre intressant.
Idag erbjöd kylen pannkakor till lunch. Istället för en syltburk fanns där en refilltub. Jobbigt, tyckte jag, och tog fram äppelmoset istället. Jag hejdade mej när jag skruvat av locket, äppelmos på pannkakor är ju inte gott. Inte som hallonsylt.
Varför tycker jag inte att jag själv är viktig? Varför nöjer jag mej hela tiden med good enough-lösningar, när jag med endast en liten ansträngning kan få precis det jag vill ha? Varför är det inte självklart att lägga energi på mej själv?
Jag är värd det bästa!
Och jo, jag åt pannkakor med hallonsylt. Mums! Utan någonting annat som distraherade mej. Bara jag och pannkakorna. Så mycket godare det blir då!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar