En kompis pratade om livet som småbarnspappa:
- Egentligen skulle man bara jobba 80% så att man hann med lite annat också.
- Ja, men du har ju rätt att gå ner till 75% tills barnen är 7, svarade jag.
- Men man måste ju få in pengar också.
- Fast att vara med barnen är ju också viktigt.
- Räkningarna betalar sig inte själva....
Det är så lätt att sitta och gnälla och önska sig. Men när man visar på möjligheten är det inte längre så intressant. Man kan inte få allt. Vill man jobba mindre så kanske man får bo enklare. Eller köpa lite färre märkeskläder. Eller sluta dricka lyxjuicen varje morgon. Eller...
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
Jag håller med dig såååååååå mkt. Sådana samtal har jag haft med både vänner och släkt. Visst jag har inga barn men jag tjänar väldigt lit epengar men jag klarar mig. Det gör man om man vill! Där med basta;)
Helt rätt! Vi har valt bort en hel del för att kunna vara med våra barn. Tycker att det är synd att man bara kan få nyttja 75% reglen tills barnen är åtta eller slutat första året i skolan. Jag vill kunna jobba 75% längre och kunna vara med barnen.
Ja, det är vad jag också har tänkt på många gånger. PRecis så.
Stor kram Lallsi
Jag blir stolt över min bror när jag läser ditt inlägg (han har tre barn), för de har hela tiden pusslat och aldrig klagat, och han jobbar 80% fast han har högstatusjobb och hon pusslar också med en framgångsrik karriär på deltid. De klagar aldrig. Och inget är omöjligt. "Då får vi väl sälja sommarhuset" säger han, om något verkar gå på tok.
Skicka en kommentar