Jag fick VG på båda psykologikurserna vi haft i år. Det känns ju förstås roligt, men jag funderar på om jag håller på att bli så där duktig och överambitiös igen.
En viktig poäng är väl att jag inte har VG som mål. Jag har inte suttit och filat på mina arbeten utan lämnat in när jag är hyfsat nöjd. Vad menar jag då med hyfsat nöjd? Jo, att jag har fått fram det jag vill ha sagt, med de referenser som behövs och skrivet med ett bra språk.
Ska jag ta tiden jag lägger ner som kriterie? Jag studerar på 1,5-fart, men jag sitter inte heltid med skolarbetet. Knappt halvtid skulle jag nog säga.
Jag drar slutsatsen att betyget beror på att jag:
- har ett kritiskt och rationellt tänk sedan tidigare
- har lätt för att se helheter och samband
- är disciplinerad
- är intresserad av ämnet
- läser mycket om angränsande ämnen på "fritiden" och har många tankar om ämnet
- har lätt för att uttrycka mej i skrift med ett språk som är anpassat till uppgiften
- tycker att det är roligt!!!!
Så jag kör på som jag gjort hittills.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Nej, jag tror inte du hamnat i "duktighetsfällan". Du har precis som du själv skriver mer erfarenhet från ämnet än många andra. Och det egna perspektivet (inifrån) och intresset gör att du helt enkelt kan mer. Och därför också får VG.
Inget att oroa sig för med andra ord. Tycker jag. Du är helt enkelt bra.
Värme
a.
Är man intresserad av ämnet och bra att uttrycka sig har man stora fördelar! :)
Vad studerar du till?
Skicka en kommentar