Piskor och morötter
Det här med alla krav
som jag ställer på mej själv.
Det är ju så att jag VILL bli bra igen.
Helst NU på en gång.
Men kraven känns som piskor
Jag måste lära mej att se det som en morot
- att bli frisk
Hur gör man?
Hur driver man sig framåt av lust
istället för av måsten???????
(gör jag någonsin det???)
Och jag inser hur långt jag har kommit.
(Trots att det inte känns så.)
Av att inte sträva någonstans.
Utan bara acceptera och följa min känsla.
Och lusten.
Ja, den kom när jag gjorde plats för den.
Kanske gömde den sig bakom alla måsten.
Tillsammans med glädjen.
2 kommentarer:
Åh vad jag känner igen mig i den kursiverade texten. det finns hopp även för mig alltså?
läser och funderar, hur skulle det kännas för dig att säga vad jag är bra och vad långt jag kommit i mitt liv? För jag håller med dig, det som har hänt dig under det året som gått, är ju fantastiskt, och vad roligt att du bestämt dig för att ta studerandet på heltid! Du har rätt i det du skriver om att du kan alltid backa tillbaks, om det nu inte fungerar som du tänkt..men si..knäppa jag tror ju absolut att det här fixar du, MEN..kanske det viktigaste är ändå att du mår bra, och hur du kan acceptera din egen nivå i studierna. Varm varm kram och jag är så glad för din skull! Ta hand om dig :)
Skicka en kommentar