Nu har jag ramlat tillbaka i spara,spara, spara-hetsen som jag ju lyckats befria mej ifrån. Jag försöker spara in på matkontot (tur att mitt behov av att servera näringsriktig mat är starkare än min ovilja att spendera pengar) och jag har köpt en hel del på rea. Den gamla reastressen har inte slagit till igen, men jag känner att drivkraften blir starkare och starkare.
Till och med min glädje över syltandet har gått över i tankar om att fylla frysen inför vintern.
Den utlösande faktorn är att jag bestämt mej för att plugga utan studielån, vilket kommer att innebära ett ganska snålt leverne. Jag har sparat undan pengar som ska användas, men om jag känner mej själv rätt kommer jag inte att plocka ut några slantar om det inte är absolut nödvändigt.
Jag märker att jag mår dåligt av det här. Att stressen är på väg tillbaka - stressen att utnyttja alla resurser till max och kostnadsbespara så mycket det går. Vilket tidigare lett till en total fixering.
Jag vill inte leva så igen. Jag trodde att jag skulle kunna hantera det nu, men så är inte fallet. Så nu har jag och maken bestämt att jag ska ta studielån trots allt. För att få ro och kunna fokusera på det som är viktigt i livet.
Det var Di:s inlägg om vad som är viktigt i livet som fick mej att inse att jag återigen höll på att sätta den trygghet som pengar kan ge högt upp. Jag insåg att jag höll på att planera och planera. Använda resterande föräldrapenningsdagar för att finansiera mina studier o.s.v. Istället för att prioritera tid. För mej själv och tillsammans med familjen. Dessa dagar ger ju min man en möjlighet att vara ledig tillsammans med barnen och är ju värdefulla just därför. Speciellt nu när jag inte ska ha någon inkomst och maken säkert känner ett ökat försörjningsansvar blir ju de här dagarna guld värda.
Så lätt det är att komma på avvägar från sina livsmål. Vilken tur att jag har bloggvänner som ständigt får mej att tänka efter.
Anledningen till att jag inte ville ta studielån var att jag redan har lån i gamla systemet. Men nu kom jag på att jag ju faktiskt kan ta huslån och betala av studielånet när studietiden är över.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Du gör så rätt. En av faktorerna som bidrog till att jag hamnade i min lilla vägg var att jag inte tog studielån under de år jag pluggade. Livet hamnade i en jakt på tid och pengar. Jag studerade heltid, jobbade under flera perioder heltid och lämnade barnen 80% på dagis, utöver detta renoverade vi huset vilket gjorde att allt hemarbete hamnade på mig och jag försökte dra mitt strå till renoveringen. Ekvationen gick inte ihop med de 24 timmar man har varje dag. Aldrig mer!!
Softa du med ditt studielån och njut av livet! Du har bara detta livet nu så fyll det med bra grejor.
Å jag blir tårögd..av glädje..för att jag bidrar till dig..det är stort..
när det gäller studielånet, så OM du inte gjort det redan, tycker jag att du kan ringa in till 0771-276 000 och be att få prata med en återbetalningshandläggare vid tillfälle för att få rådgivning om hur du bäst gör NÄR du ska betala tillbaks..för vi finns ju till för er, våra kunder..och ja..du förstår ju var jag jobbar nu..och vad jag slitit med under 2 år är precis det att få till tillgängligheten för vår telefoni :) som har blivit så jättemycket bättre.. Jag kan tipsa om precis rätt tid att ringa...;)jag jobbar tyvärr då inte med just återbetalning...eller studiemedel..:)
Glad att va dig till hjälp är jag iaf...STOR kram
Skicka en kommentar