Igår kom jag och läkaren överens om att testa att sänka dosen Citalopram från 60 mg till 40 mg. Jag tycker inte att höjningen kändes av så värst mycket, men jag tror att jag blev tröttare av det. Jag hoppas att jag blir piggare av det!!!
Men istället fick jag med mej en ny antidep.medicin hem. Läkaren tycker att det verkar vara för mycket nej i mitt liv och för lite ja. Fast jag vill nog inte fixa till livsglädje på kemisk väg (mer än jag redan har gjort). Det går ju åt rätt håll och om jag bara inte vore så himla trött hela tiden så vore det väl lättare att vara sugen på att göra saker. Den här nya medicinen skulle dessutom göra mej ännu tröttare på kvällen och morgonen (lite beroende på när man tar den). Känns inte som rätt väg...men jag sa kanske och gick därifrån med ett recept i näven (bildligt talat).
Dessutom tappades jag på blod för att kolla eventuell järnbrist och allergi.
Och så pratade vi om hösten också. Hon tyckte fortfarande att jag måste sysselsätta mej på något sätt i höst. Iallafall testa hur det går. Och det tycker ju jag med, men på mina villkor och inte med en plan som är avskräckande redan på pappret. Jag är helt säker på att jag inte vill jobba för min chef och nu har vi två alternativ:
1) Studier på halvfart och sjukskriven 50% under hösten.
2) Arbetsträning på annan avdelning på jobbet (jag har tidigare pratat med miljöchefen om att få arbetsträna hos honom, vilket är okej för honom) + stresshanteringskurs i landstingets regi för att kunna ta arbetsträningen i ett långsammare tempo.
Jag är helt säker på att jag vill studera, men det känns ändå skönt med en alternativ plan ifall jag inte kommer in på de kurser jag sökt (vilket jag troligen gör).
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Men det låter ju jättebra! :-) Att det finns olika alternativ för dig, kan kännas skönt att veta att det inte bara är en enda sak som ligger framför en, utan att man faktiskt har ett val,,,, och det har vi ju egentligen alltid - ett val! Allt vi gör är egentligen ett val,,,och om det någongång skulle inte finnas något val,,,kan vi ändå välja att acceptera att vi inte har något val,,,
blev det krångligt?
Men det är inte så krångligt,,, tänk dig bara att du alltid har ett val,,,
Sedan är det klart att det finns olika konsekvenser av valet du gör,,,,men du har fortfarande ett val att göra :-)
Tänk possitivt,,, gör affirmationer - tills du "tror på dem" då blir det din verkligehet till sist,,,det fungerar så med affirmationer,,,
En självuppfyllande profetia!
Slopa de dåliga tankarna,,, tänk framåt, possitivt och fokuserat på att du fixar detta,,,
Det gör du!
Bry dig inte om tiden det tar,,,tid är ett begrepp som vi intellektuella varelser har "hittat på"
Det finns inget tid - så skit i om du tycker att det tar tid,,, fokusera på målet,,,,
Kram på dig.
Jag håller tummarna för att du får studera eftersom det är det du drömmer om men hoppas att alternativ 2 också känns som ett rimligt alternativ.
Använd ditt affirmationsarmband, ta några djupa andetag och försök att ha tillit att allt löser sig. Sedan måste processer få ta den tid de tar.. skynda långsamt med andra ord.
Även om jag inte känner dig så har jag via bloggkoll börjat att prenumerera på dina inlägg även om jag inte alltid kommenterar.
Lev väl!
Vida
Skicka en kommentar