Jag tror alltid att alla andra också kan det jag kan och vet det jag vet.
Och så tycker jag alltid att det jag lärt mej är så lätt att det inte är någonting speciellt med att kunna det.
Läxan till morgondagens terapi är att lista mina bra egenskaper och talanger. Lättare sagt än gjort - speciellt som jag ska läsa upp dem också. Fast det är nog en nyttig övning - att våga stå för det jag kommer fram till...
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
*skratt
Gissa om jag känner igen mig i din beskrivning. Men nån sa nån gång att de är ju bra egenskaper.
Att alltid tro att alla andra kan och vet betyder ju att man ser andra som jämlikar. Och det betyder ju inte enbart att man förminskar sig själv.
Och tycker man att mycket är lätt att lära så har man som regel ett bra intellekt/intelligens/praktisk förmåga. Och det betyder ju kanske inte enbart att man inte värdesätter sig själv.
Ja jisses, idag kan i alla fall jag sätta positiv på min lista över bra egenskaper...
Allt gott till dig
a.
Nej för mej är det nog mer så att jag inte framhäver mej själv, eftersom att jag inte tror att det är nåt speciellt.
"Vaddå bra på att jonglera? Jag kan ju bara med tre bollar..." typ. Fast hur många kan det?
det där är så svårt tycker jag. Säga att det här är jag riktigt, riktigt bra på och sedan stå för det.
Skicka en kommentar