Jag funderar på om jag har lagt mej till med alla måsten för att täcka upp för bristande närvaro och lust.
De senaste dagarna har jag glimtvis varit den mamma som jag minns från förr. Den mamma som jag vill vara. Utan att efteråt bocka av på min mentala måstelista och känna mej nöjd.
Kanske har jag hittat allt mentalt skräp nu så att det äkta kan komma fram.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Härligt att det går framåt.
Allt tar sin tid.. Och ibland går man bakåt något steg. Men det brukar bara göra att man ser allt klarare längre fram.
Så skönt att höra att du också börjar hitta tillbaka.
Jätte kram
Xena
Skicka en kommentar