080411: terapi

Hemma igen från terapin. En riktigt bra session. Kanske för att jag var i mina känslor och lät dem styra samtalet.

Jag kom dit med en stor ledsen klump i bröstet. Det som gör mej ledsen är att jag insett hur mycket alla mina måsten begränsat mej. Hittills har jag jobbat med det mest på en intellektuell nivå, men nu har vetskapen landat i mej. Och då blev jag ledsen.

Och rädd. För vad döljer sej bakom alla måsten? Vill jag ta mej ur fångenskapen måste (ha!) jag följa min inre röst. Och stå för den jag är. Ta ansvar för mitt eget liv på ett helt annat sätt. Inte längre bara flyta med och göra saker för att det är så man gör, och göra andras och samhällets vilja till min egen.

Resultatet av mitt arbete med flödesschemat över mina känslor och föreställningar blev alltså att jag lyckades komma djupare in i mig själv.Terapeuten och jag kom fram till att vi ska fortsätta jobba med boken om Självkänsla eftersom den tar upp flera områden som jag har tagit med i schemat. Just nu jobbar jag med min rädsla för vad andra ska tycka. Nästa kapitel handlar om Självkritik.

Boken är väldigt strukturerad i sann KBT-anda och jag har märkt att det tilltalar mitt intellekt - jag ser att det jag läser stämmer in, bekräftar det och går vidare. Utan att ha känslorna med mej. Så vi bestämde att vi ska jobba med boken i ett långsamt och eftertänksamt tempo (inte likt mej...) och att terapeuten verkligen ska ställa frågor så att jag måste känna. Jag har lätt för att se mina känslor och strukturera upp dem, men trots att det blir djupt så blir det ändå ytligt. Precis som om jag står bredvid och tittar på istället för att vara delaktig.

Vi pratade också om hur jag ska kunna hejda mej så att jag inte rusar iväg och blir sådär stressad igen. Jag kom fram till att den första varningssignalen är att jag känner mej entusiasm och får lust att göra saker. Det som borde vara något positivt blir negativt eftersom jag inte kan tygla mej utan drar iväg.

Och så frågade terapeuten om jag verkligen ska ta upp det här med Mindfulness just nu. Jag hade själv tänkt på det, att det var ett resultat av min entusiasm - att jag vill så mycket!

Jag har börjat jobba lite med mina "grundantaganden" om mej själv, som jag låter styra över mitt liv. (Kapitel 4 i Höj din självkänsa...). Till nästa gång ska jag jobba vidare med det.