Jag har en mittpunkt.
Mitt jag.
Precis ovanför magsäcken.
Samma punkt som min ångest utgår ifrån.
Så när mitt jag har blivit starkare får ångesten kanske inte plats?
Jag känner mej mer bräcklig nu.
Men på något sätt ändå starkare.
Jag värnar om mitt jag.
Försöker att lyssna. Lära känna.
Det ger mej en kraftsom jag inte haft förrut.
Det ger mej mod.
Men det gör mej också mer medveten omhur sårbar jag är.
Får inte svika. Igen. Måste stå för den jag är.
lördag 12 april 2008
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar