nyårsafton

Förmiddagen tillbringade vi på en stor, rolig lekplats i stan. Som vanligt var det gnäll innan vi åkte och väl där hade de så roligt att de inte ville åka hem.

Nu leker barnen i källaren med sonens kompis och jag ska snart sova en liten stund. Jag vill ju gärna vara vaken vid tolvslaget!

Klockan fem ska maken och barnen vara på plats i stan och se det årliga jättefyrverkeriet. Själv hoppar jag över det. Inte för att det känns ångestjobbigt utan för att jag prioriterar nyårsfesten hemma hos vännerna. (Och jag skiter i om övriga festdeltagare tror att jag inte vågar!) Vi ska på fest ett par kvarter bort bara, så min bror med familj ska sova över hos oss. Roligt!

Hoppas på ett roligt nyårsfirande tillsammans med vännerna och alla våra barn. (Skulle tro att vi blir 10 vuxna och 11 barn.)

Gott Nytt År

önskar jag er som kikar in här!

utflyktsbilder från en fin vinterdag

Barnen tittar på svanarna.

min sista dag

Idag är det min sista dag som sjukskriven.
Heltid på prov, enligt min kloka läkare.
Så det känns bara befriande.

bloggaward

Glad blev jag när jag loggade in på datorn idag och såg att jag hade fått den här av Puffan. Jag piggnade till lite efter en natt med väldigt lite sömn. Först kunde jag inte somna, sedan kom lilla tjejen in och var ledsen. När hon väl hade somnat kom stora tjejen också, och då fick jag lägga mej som Pippi. Somnade om men vaknade av morgonpigge sonen som väckte lillsyrran också. Jag masade mej upp med barnen och lät maken få sovmorgon.

Den enda behållningen efter en sådan natt är väl alla knasiga drömmar man blir väckt i.

mitt 2008

Januari
Året inleddes med magsjuka. I januari jobbade jag mycket med min ekonomiska stress och reaberoende. Och så röjde jag här hemma. I december hade jag tillsammans med läkaren, psykologen och FK bestämt att jag skulle få "sjukpension" i ett år, och under januari försökte jag hitta rätt och släppa mina tankar på att jag måste bli bra och helst på en gång.

Jag slösar när jag köper saker
som inte ger mej glädje.

Februari
Jag kämpade på med uppdelningen av ansvaret här hemma och var väl inte alltid så värst glad på maken. Jag fick smak på grönt te, men lyckades inte sluta med kaffet. Jag jobbade stenhårt med att sluta städa när vi skulle få besök.

Jag städar bara för att glädja mej själv.
Ett ostädat hem säger ingenting om vem jag är.

Mars
Jag gick äntligen min västa panikångestrunda!!!! Jag åkte på fjällsemester tillsammans med familjen och tre andra familjer där jag passade på att träna på att vara mej själv.
Påsken tillbringade jag med släkten i sommarstugan, och så var jag där ensam i några dagar. Fast det blev inte så bra som jag tänkt mej utan jag längtade hem.

Just do it!

April
Först fick jag besked om att aktivitetsersättningen inte blev godkänd eftersom FK haft så lång handläggningstid. Sedan fick jag mail från jobbet om att min f.d. chef återanställts och nu var min chef igen. Tungt! Positiva saker var att jag började med akvarellmålning och att jag åkte till affären utan att gå på toa innan (hur stort som helst!!!). Och så ägnade jag mycket tid åt att rota i mitt inre och fick djupa insikter om min självkänsla och mina tankar om mej själv.

Att vara i nuet helt enkelt. Fast ganska svårt.

Maj
Jag tyckte att jag kommit ur min värsta panikångest och börjat på något nytt, så jag startade en ny blogg. (Riktigt som jag tänkt blev det ju inte...).
Jag kom fram till att min grundkänsla är rädsla. Och så knöt jag ihop säcken med hjälp av ett flödesschema. Jag började gå i friskvårdsterapi och började med kosttillskott. Och i samband med det gick jag in i en ny svacka (tack vare att jag vågade känna efter...)

Jag kan alltid hantera situationen just nu!

Juni
I juni sänkte jag medicindosen för att förhoppningsvis bli lite piggare. Barnen hade sommarlov och gick i simskola.

När hjärnan har triggats igång
går den av bara farten.

Juli
Första veckorna i juli var fulla av barn och regn. Jag passade på att öva mej på att släppa kontrollen över barnen. Jag fyllde 35 år, och med det inleddes en härlig vistelsetid i stugan. Trots att vi var hemma i stan lite då och då så kändes det som en liten evighet. Kanske för att vi inte hade något planerat utan tog dagen som den kom. Precis som på sommarloven när man var liten.

Nu lever jag livet precis som jag vill leva det!

Augusti
I Augusit åkte vi tåg till min syster i Malmö och fick en härlig semestertripp. Hemma syltade jag och gjorde mos som aldrig förr. Mitt drag att slänga alla bär som låg i frysen och väntade på att bli sylt frigjorde ett måste och jag fick lusten tillbaka. Jag fick svar på mina allergitest, och det blev en lång lista. Återigen var vi i sommarstugan och hade det underbart. Jag funderade på belöninar och började utmana min självkänsla. Och så körde jag ensam alla milen till jobbet och bad om att bli uppsagd! Det var stort!

Jag är bra som jag är
och jag behöver inte vara omtyckt av alla

September
Jag började mitt liv som student på halvtid och försökte hitta balansen mellan aktivitet och vila.

Jag kastar loss och går ut i livet utan livlina

Oktober
I oktober hade sommarens bunkrade energi sinat och jag var tillbaka i stressen. I skolan försökte jag hitta en lösning på grupparbetena, där en av deltagarna inte prioriterade riktigt som oss andra.

Lycka är att ta vara på det som händer
här och nu.

November
November började med höstlov och vi åkte till sommarstugan för en lugn och skön vecka. Jag började jobba med min tenta och upptäckte att positiv stress också är stress. Och så kom min rädsla tillbaka. Och så hade vi snööö!!! Tillräckligt för att åka lite pulka och skrapa ihop till en snögubbe.

Jag vet ju att jag kan!

December
Årets sista månad fylldes med avslutningar och julfester. I terapin jobbade jag med att försöka upptäcka signalerna på att jag börjar dra i väg.

Kärlek en kväll i advent.

soligt och kallt

Nu när jag släppt alla tankar på vad vi borde göra med barnen, så har vi helt oplanerat varit på skogsutflykt flera gånger i höst. Så även idag. Solen sken och det var några minusgrader, så maken och jag tog med oss kamerorna och barnen ut. Tyvärr var mitt kamerabatteri nästan slut, men jag tror att det blev några fina kort iallafall.

Barnen skuttade runt bland vass och stenar medan vi fotade.

Nu packar sonen övernattningsväskan. Han ska övernatta hos mormor och vi ser fram emot sovmorgon imorgon. Det är sonen som brukar vakna först hos oss.

läsdag

Det blev en läsdag idag. När resten av familjen försvann kröp jag upp i soffan med en filt och en bok och masade mej bara upp för att göra fläskpannkaka av skinkresterna.

Eftermiddagen har jag spenderat med barnen eller med näsan i boken (som jag bara var tvungen att läsa ut - tack för tipset tanketrollet).

Ikväll gjorde vi egna Wiifigurer och alla skrattade när jag gjorde värsta surmammaminen på min. Fast när barnen tyckte att jag skulle välja tockaste läget på min figur kändes det inte lika kul längre. SÅÅÅ himla tjock är jag ju inte! Jag kom t.ex. i förra årets nyårsklänning som jag var förutseende nog att prova redan idag. Nåja, fetast i familjen är jag ju. Och det är ju tur det!

Nu blir det filmkväll tillsammans med maken. Behöver en slapparkväll i soffan, tror jag. Imorgon ska vi in och slåss på rean. Dottern och jag behöver festliga strumpbyxor och sonens julklappsskjorta ska bytas.

när bägaren rinner över

Igår smällde det av. Även en lång stubin tar slut förr eller senare.

Efter en dag ensam med barnen (eftersom maken var och röjde i farfarshuset) tog det tvärstopp. Efter många sena kvällar och för lite sömn var barnen trötta och gnälliga. När maken kom hem gav jag mej ut på en promenad, men det räckte inte för att komma i balans. Efter middag och spelkväll med barnen (den försvunna diamanten och Wii-tennisturnering) gick jag undan och började plocka ihop Geomagen som låg på lekmattan. Naturligtvis fick jag snart sällskap av alla barnen och naturligtvis började de kivas. Och jag blev ARG! Helt utan rimliga proportioner. Att skälla som en furie är inte roligt.

När barnen lagt sig i sina sängar tassade jag runt och kramade om dem. Så ledsen, så ledsen.

Sedan låg jag i soffan hela kvällen. Maken tassade omkring och vågade inte störa, för jag fräste åt honom så fort han frågade någonting.

Jag kände att det började dra iväg på Annandagen, men att inte följa med till svärföräldrarna kändes inte som ett alternativ. Och när skulle de röja i huset om inte i går? Fler dagar fanns inte att välja på.

Senaste tiden har varit rolig, men jag har inte haft så mycket tid för mej själv. Förra torsdagen kom min syster och på lördagen kom hennes sambo. Slappt och naturligt umgänge som bara var trevligt. Men det blev sena kvällar. På måndagen hade vi släktmiddag här hemma och på tisdagen var det lillajulafton och mycket att stå i hela dagen. Julafton och juldagen försvann i ett huj. Och på annandagen tog jag mej en massa tid, men det räckte inte.

Så tråkigt och jobbigt det är att känna så här. När familjen går mej på nerverna och jag bara vill krypa undan i ett hörn. När jag inte orkar med ett endaste litet nej från barnen.

Maken ska ta med sej barnen på utflykt så att jag får lite ensamtid. Och förhoppningsvis kan landa i lugnet.

(När jag tänker efter så har jag faktiskt mediterat varje dag utom julafton och juldagen. Bra att jag tagit mej tid till det trots att vi har haft gäster och en massa julstök.)

surrumpor

Det var värst vad vårt Wii stack i ögonen!

Först ut var brorsans sambo att ondgöra sig över onödigheten i tvspel och slöseriet med att lägga så mycket pengar på en pryl.

"Det finns ju så mycket annat man kan göra för 3000."
"Ja, men vi gör det ändå."
"Om jag tjänade 60 000 i månaden så kanske..." sa svägerskan.
Och möttes av ett kollektivt frågetecken. Vad har inkomstens storlek att göra med detta?

Ja, ja. Hennes äldsta är fyra år så vi får väl se om några år... Svägerskan brukar svänga rejält när det är hon själv som hamnar i olika val. Det är lätt att ha åsikter om andra...

Igår var det så svägerska nummer två:s tur att ha åsikter. Hon förstod överhuvudtaget inte hur man kunde köpa en sån pryl. Och så mycket pengar spelen kostar sen...så onödigt!

Jag tog det som en övning i att inte argumentera emot så mycket. Det räcker att jag vet varför jag tycker att det var helt okej. Jag behöver inte övertyga andra om mina ädla motiv.

Men ni kan ju få höra:
- Wii var den stora klappen till hela familjen och barnen fick sparsamt med paket i övrigt (=vi ökade inte på prylbergen i rummen).
- Vi har redan speltidsregler och Wii-spelen blir istället för datorn, inte utöver.
- Vi är inga prylfanatiker utan överväger noga och länge alla inköp. Köper vid behov och så:
*Svägerska 1 överöser sina barn med prylar och kläder, visserligen mycket från loppis, men det är ju ändå prylar.
*Svägerska 2 med make köper ofta andra dyra kapitalvaror. Byter cyklar titt som tätt, har ny bil, var tidigt ute med platttv o.s.v.

Vi har roligt med vårt spel och det är det som är det viktiga. Sedan kan andra få ondgöra sig bäst de vill, om de känner för att lägga energi på det.

helloooo kitty

3-åringen hade tydligen sagt till alla som frågat att hon önskade sig Hello Kitty i julklapp. Nu har vi en liten kattflicka här hemma.

I Hello Kittyklänning med matchande Hello Kitty-skärp, -tofsar och -hårspännen satt hon med sin nya Hello Kittykudde under armen och ritade i sin HelloKittypysselbok.

Så där nöjd som nog bara en liten flicka som just fått mer än hon någonsin kunnat drömma om kan vara.

NU är julen slut

...och jag som nästan aldrig dricker firar med lite rödvin.

Lilla julafton hade vi mys med lite julmat och påklädning av plastgranen. Barnen somnade förvånansvärt tidigt (kanske för att min syster med sambo varit på besök i några dagar) och maken och jag skippade uppesittarkvällen och tittade istället på Winnerbäckdokumentären Solen i ögonen. Mycket bra musik och intressanta intervjuer.

På julafton träffade vi resten av släkten på min sida vid minneslunden där pappa, mormor och morfar ligger. Efter att ha tänt ljus och tillbringat en stund med fina minnen åkte vi till min brors hus där vi firade en traditionsenlig jul med julbord, Kalle, tomte och gröt. Och mycket prat och skratt och lek.

Juldagen tillbringade vi hos min mamma med samma folk som på julaftonen. (Svägerskan blev moster för tredje gången på självaste julafton, så deras julfirande blev inte som de planerat = vi fick ha dem hos oss lite mer!) Vi åkte hem ganska tidigt och hade spelkväll med barnen. Många julklappsspel blev det...

Och så Annandag jul. Idag tillbringade vi en lugn dag hemma innan vi åkte till makens släkt för ännu ett julfirande tillsammans med svärföräldrarna och makens bror med familj.

Jag kände att jag började få ett stort sug efter att få vara ifred. Så idag har jag gått en långpromenad i skogen, mediterat och smugit undan med min bok.

Nu stundar fyra sköna lediga dagar innan nyårsfirandet tar vid. Välbehövligt!

amor vincit omnia

Svärföräldrarna överraskade stort med överdådiga klappar till oss alla. Till barnen hade vi önskat två Wii-spel, men de fick ett var + kläder.

Maken fick en fin klocka och en märkeströja. Och lilla jag fick halsband och armband av Efva Attling. Samt en foundation av bästa sort (iallafall enligt reklamen).

Nu tampas jag med frågan om det är otacksamt att vilja byta armbandet mot en ring? Armbandet var jättefint men jag vet ju med mej att jag nog bara kommer att använda det ett par gånger. Lite onödigt att ha ett smycke för 1200 :- liggande i skåpet. Eller??? Halsbandet däremot kommer jag ha på mej ofta.

flera utmärkelser

Två nya utmärkelser så här på annandagen när allt börjar kännas lite tungt (både fysiskt och psykiskt). Varmt tack!!!

Från Di: "du får den tillbaks för att du gett mig insikter om hur det är att leva med panik ångest, terapier.Du har gett mig möjligheter att se att det finns alltid vägar till nytt tänkande. Du har delat med dig av det svåra i ditt liv, fått mig att reflektera och få förståelse för ångesten!"

Från Chrissra: "bloggen där allt av livets goda skrivs om och lämnar en tanke."

Och så får jag än en gång skämmas lite för mitt dåliga minne och säga åt mej på skarpen att jag ska ta itu med saker med en gång. Speciellt så fina saker som att få en utmärkelse av dessa underbara bloggvänner!!!

Den här utmärkelsen fick jag i retur av:

Tanketroll, Marias betraktelser, Vindens melodi och Mellanrum.

tesil i närbild

Här är tesilen jag fick i julklapp. Passar både kopp och kanna. Och locket kan man använda som tesilsunderlägg.

Tyvärr har jag inte hunnit testa den än, men den verkar smart.

(Produktbilden hittade jag på nätet.)

juldagsmorgon

Barnen leker med sina julklappar och maken och jag sitter med varsin kopp kaffe. Juldagsmorgonsfrid.

Bästa julklapp:
8-åringen: Lego Exoforce
6-åringen: Den försvunna diamanten
3-åringen: Jätteelefanten som fick namnet Coca Cola
Maken: Wii

Själv fick jag några bra klappar med tanke:
- sysax av svägerskan eftersom jag alltid lånar hennes sax på syjuntan
- väckarklocka av maken (så han slipper ställa om sin klocka när han går upp)
- en modern tesil
- en grytlapp i gummi (våra är svårt missfärgade med fläckar som inte går bort i tvätten)
- en trisslott med vinst!!! (25 spänn, men ändå...)
- ett presentkort på Åhléns (bra för en blivande fattig student ;))
- böcker (alltid rätt!)
- örtkryddor från Öland (så att vi kan krydda maten med sommarlängtan året om)

Årets julklapp - en upplevelse
6-åringen fick ett biobesök av min bror
Maken fick en biljett till seminariet med Kay Pollak i januari + middag (tillsammans med mej)

julaftonskläder

Sonen sitter finklädd i soffan med skjorta och svarta joggingbyxor.

- Joggingbyxor? Gå och byt till finbyxorna, säger jag.
- Men mamma. Det är så här jag är. På julafton vill jag ha sköna kläder.

Hejdar mej innan jag hinner säga något om att det inte passar sej med joggisar på julen. De är ju svarta och nya. Och sonen tycker att han är fin.

Så jag låter det passera.

Och tittar en extra gång på döttrarna som svassar omkring i sina röda julklänningar. Själv har jag ingen aning om vad jag ska ha på mej. Kanske något fint som samtidigt är skönt?

julaward

Av Isprinssessan har jag fått den här fina utmärkelsen med motiveringen att "på ett fullständigt ärligt och personligt sätt ger mig kraft och tro på livet."

Jag skickar vidare till Tanketrollet, Vida, Vindens melodi, Di, Nina, Chissra, Livet som Maria, mariasbetraktelser, tillsammans med en önskan om en god jul.

Reglerna för de som vill:
- De som mottagit awarden ska lägga upp en bild på den.
- Länka till den bloggen du fick den ifrån.
- Ge den vidare till så många andra bloggare du vill & länka till deras sidor.
- Lämna ett meddelande i deras bloggar, så de vet att de fått awarden.

Efter en rask promenad i ett par minusgrader och en alldeles osannolikt vacker stjärnhimmel öppnade jag dörren och julens alla dofter kom mej till mötes. Nu är det jul!

God Jul

sol!!!!

Idag vaknade vi och upptäckte att solen har kommit till oss. Äntligen! Nu steker jag raggmunk till lunch och när gästerna går på kompisvisit ska jag packa in familjen i bilen för en skogspromenad.

Så att vi sedan med gott samvete kan ge oss hän i julgodistillverkningen.

plastic fantastic

I år viker jag mej för allergin.
Det får bli en plastgran i vardagsrummet.
Inget mer letande efter den perfekta granen.
Ingen mer barrstädning efter jul.
Ingen grandoft i huset.

Men förhoppningsvis en piggare mamma.

Av julkorten bidde det ingenting. Så nu har jag letat fram köpekort som vi postar till några få utvalda. Om vi kommer ihåg att köpa frimärken, vill säga.

lugnet före stormen

Njuter av tystnaden.
Barnens sista dag i skolan var tänkt att ägna åt studier och städ.
Istället tar jag det piano.

Morgonkaffe med min lillasyster innan hon cyklade iväg till kompisar.
Förmiddagssurfande vid datorn.
Och så en lååång förmiddagssömn.

Nu ska jag hänga tvätt och läsa bok en stund innan det är dax att hämta mina små troll som har jullov. Maken jobbar sista dagen och är sedan ledig i tre veckor han också. Så det blir en lång härlig ledighet för hela familjen.

terapi 081217

Idag följde vi upp hur det går med mina studiestrategier (bra) och gick igenom vårterminen. Jag funderar lite på min halvtidskurs. Ska jag verkligen läsa den också? Jag ska iallafall gå på den obligatoriska föreläsningsdagen i januari så att jag kan falla tillbaka på den om heltid blir för tufft.

Dessutom har jag och maken delat upp ansvaret för hämtning och lämning, och vi har sanerat barnens aktiviteter. Mer än så kan jag knappast göra. Nu är det bara att hoppa!

Uppföljningen av mina signaler pratade vi också om. För att bli mer uppmärksam på min kropp, tankar och känslor ska jag tre gånger per dag stanna upp i tre minuter och fokusera på mej själv. Gärna dokumentera mina "fynd" så att jag kanske kan hitta ett mönster.

när summan blir större än delarna

Du ger en liten bit av dej.
En tanke, en erfarenhet, en insikt.
Det väcker något i mej.
Jag ger en liten bit av mej.
Det föder en tanke i dej.

En tanke som delas växer.

Varje blogginlägg får flera människor att tänka nya tankar.
Vi ger en liten bit av oss själva till alla dem som läser.
Och tar emot en bit av alla dem vi läser hos.
För varje gång vi ger, får vi så mycket mer tillbaka.

Tack alla ni som delar med er och får mej att växa!

konsten att säga ja

Visst är det viktigt att lära sig säga nej, men ibland tycker jag att det är helt okej att säga ja. Om jag tänker nej men det är en sak som inte är speciellt viktig för mej och jag ser att det betyder mycket för någon annan så kan jag faktiskt säga ja.

Häromdagen till exempel.
Sonens klass lussade för pensionärsföreningen. Jag och två mammor till var där och tittade. En farbror i blinkande tomtemössa ville hemskt gärna bjuda oss på glögg. Så jag tackade ja, trots att jag inte var så sugen. Och han blev såååå glad. De andra mammorna tackade nej trots ivrigt trugande och en besviken uppsyn.

Mitt ja som på intet sätt gick emot mina inre värderingar eller krävde någon större uppoffring men som fick en annan människa att stråla och känna sej givmild.

Ett ja som till slut värmde två hjärtan. Både mitt och tomtegubbens.

syskonträff

Jag spårade visst ur. Jag skulle ju skriva om min dag. Idag kommer min syster hit. Eller rättare sagt, hon kom till stan igår men idag kommer hon till min familj.

Så idag ska jag luncha med min syster och min bror. Det är inte ofta det bara är vi syskon som träffas, så det ska bli roligt. Sedan tar jag med syrran hem för lite skolarbete och ikväll blir det, som alltid när hon kommer, tacos.

Veckans lyxproblem blir hur jag ska få iväg barnen till skolan imorgon när moster ligger och sover i källaren.

att lyssna

Idag är det dax för sista terapin för i år och jag ser fram emot det jättemycket. Det känns att det var två veckor sedan sist. Med facit i hand två ganska bra veckor trots att det har varit mycket inbokat med barnen. Jag har segat mej i genom och genom att prioritera hårt faktiskt fixat det.

Det känns skönt att veta att det går! Och att jag faktiskt lyssnar på mej själv. I måndags var det nära att jag åkte på kompisträff, trots att hela mitt inre längtade efter en lugn hemmakväll. Jag tänkte faktiskt att jag kan åka för jag har tisdagen fri, men sedan kände jag att det är ju precis så jag alltid gör. Bara det här också - sen ska jag vila.

Jag börjar verkligen inse att det är bättre att pausa när det börjar ta emot istället för att vänta tills det nästan är för sent. Bättre att prioritera bort en sak än att tvingas avboka flera dagar bara för att jag har kört på för hårt.

Varje sak är ju så rolig, men det blir inte roligt om jag inte gör det som är bäst för mej långsiktigt.

konsten att säga nej - del 2

Nej är ett kärleksfullt svar.

Konsten att säga nej handlar om att ta ansvar för sig själv
- också av hänsyn till den andra människan.

Ju bättre du lyckas med att få det du säger att hänga ihop med vem du är, desto mer kommer du att få uppleva att ditt självförtroende växer, att du får omgivningens respekt och förståelse och att dina barn har förmåga och vilja att samarbeta med dig.

Dessutom kommer du att känna mindre av ensamhet, stress och frustration och möta färre konflikter.

Du kommer säkert också att uppleva att människor som har utnyttjat dina svårigheter [att säga nej] blir förvirrade och sura.

*Jesper Juul*
Konsten att säga nej med gott samvete

konsten att säga nej - del 1

Att säga ja av plikt tar död på lusten och lägger sordin på längtan.

- Vi vill inte stöta oss med de andra och till slut sårar vi dem.
- Vi vill inte ta en konflikt just nu och till slut får vi dubbelt så många.
- Vi vill så gärna att de andra ska gilla oss och till slut kan vi inte tycka om vare sig dem eller oss själva.
- Vi vill gärna vara populära och till slut blir vi använda som dörrmattor.
- Vi vill gärna vara välvilliga och till slut blir vi motvilliga.
- Vi vill gärna var öppna och generösa och till slut blir vi sura och nogräknade.

Att säga nej är ett kärleksfullt svar!

En människa som inte kan avgränsa sig är som en fruktträdgård utan staket - vem som helst kan bara förse sig på ägarens bekostnad.

*Jesper Juul*

terapi 081201

Förra terapigången tog vi fram en strategi för att uppmärksamma när jag börjar dra iväg. Vad finns det för signaler och vad ska jag göra åt det?

Eftersom jag tenderar att sätta på skygglappar och köra i full fart när det börjar gå på högvarv så ska jag tänka igenom mina varningssignaler regelbundet.

För att minnas har jag nu gjort en kortvariant för minnet (snyggt utskriven på ett foto - men av någon anledning får jag inte tillbaka filen som bildformat).

Från A till N!

Tecken på att det börjar bli för mycket (både tidiga och sena):

Arg - kort stubin och dåligt humör
Ballong - det känns som att hjärnan flyger iväg med mej
Check - jag börjar planera en massa (sent tecken är när jag börjar planera ekonomin)
Diskbänk - inte en pryl kvar och skinande rent i diskhoarna
Entusiasm - jag är glad och vill mycket
Frånvaro - jag är inte riktigt närvarande i nuet (ofta planerar jag)
Göra - håller jag på länge med positiv stress kan det slå över
Hoppa meditation - jag struntar i meditation och återhämtning för det behövs inte
Inbillning? - tankar på att jag kanske har inbillat mej alltihop med tröttheten dyker upp

Det viktiga är:

JAG - Just Nu

Och jag ska:

Känna
Lyssna
Meditera
Nu

Min strategi för att inte göra för mycket:

Kalender (Följa mina bokningsregler - inte klämma in saker)
Lova (Inte lova för mycket)
Magkänsla (Följa magkänslan)
Nej (Aldrig säga Ja utan att tänka efter)

läsdag

Den här dagen blev en riktig läsdag. Turligt nog har jag inte ont i huvudet, så trots att jag är hängig kan jag sysselsätta mej. När jag hämtar barnen ska jag hämta två bokpaket som ligger och väntar på mej. Mest julklappar förstås, men åtminstone en bok till mej som inte är studielitteratur.

Under förmiddagen har jag läst Flickan och skulden - en bok om samhällets syn på våldtäkt av Katarina Wennstam. (Tanketrollet tipsade.) Boken skrevs 2002 och jag har nog hängt med i debatten ganska bra, för det är i stort inget nytt som skrivs. Men en påminnelse är aldrig fel.

Dessutom fick jag begreppet "Alla män är potentiella våldtäktsmän" förklarat för mej. Jag har trott att det var något överdrivet generaliserande argument från någon feminist eller så, men efter Wennstams förklaring hänger jag med i tänket.

Det är inte kvinnorna som ser alla män som våldtäktsmän utan samhället. Om en kvinna följer med en man hem, hoppar in i en bil eller släpper in en man, d.v.s. tror att hon har att göra med en vanlig hygglig karl, och sedan blir våldtagen är detta något som används för att ifrågasätta henne. Hur kunde du följa med en man du nyss träffat hem? Alltså anser rättsväsendet att kvinnor alltid ska se män som potentiella våldtäktsmän.

För ett tag sedan diskuterade jag och några barndomsvänner hur tanklösa vi varit i ungdomen. Numera är det få av oss som vågar oss ut på mörka gator, men i tjugoårsåldern var det ingen av oss som tänkte på riskerna. En av tjejerna hade till och med hoppat in i en okänd bil när de stannat och frågat om hon ville ha skjuts hem. Nu satt vi och rös när vi tänkte tillbaka på det!!!

psykologi

Igår fick jag brev från psykologikursen och det känns såååå spännande!

Härlig känsla!

Så det här är nog det rätta för mej!

Nu har jag läst Pillret av Ingrid Carlberg, en bok om framväxten av antidepressiv medicin, olika terapiformer och en granskning av läkemedelsindustrin. En faktaspäckad, maffig bok som jag sträckläste. Mycket intressant läsning!

maten står i ugnen

...och barnen sitter och ritar. Både tvätt- och diskmaskinen går. Och jag ligger egentligen och läser en bok medan maskinerna jobbar.

Efter luciatåget var skolan slut och sonen ville gå hem, så vi plockade upp syrrorna och gick hem och fikade med must, lussekatter och peppisar innan vi spelade spel. Som vanligt valde de Spindelmannenmemoryt och som vanligt var det jag som förlorade och 6-åringen som vann.

Idag testar jag att köra revbenen i lergrytan på en bädd av lök. Tänker mej att det ska bli saftigt och gott. Min förhoppning är att det ska bli över att frysa in till lilla julafton, men om det blir för gott finns nog en risk att det tar slut. Turligt nog har vi ju nära till affären i såfall.

hurra, jag är förkyld!!!

Nu har hon väl gått och blivit alldeles vimsig av positivt tänkande, kanske ni tänker. Men nej, faktiskt inte.

Igår kände jag mej håglös, seg, trött och trodde att jag hade kommit in i ännu en svacka. Och så var det bara en förkylning! Så skönt! Även om det ju är urtrist att vara förkyld, förstås.

Maken lämnade barnen idag så jag har fått en härlig sovmorgon. Klockan ett ska sonen gå luciatåg för pensionärerna och han vill gärna att jag kommer och tittar. Så det ska jag göra.

jullov!

Nu har jag skickat in tentan.
Tre veckor kvar tills dead line.

Mitt gamla jag hade haft tentan liggande till sista dagen. Ifall någon bra idé skulle dyka upp. Och för att kunna gå igenom och finputsa ännu en gång. Eller två...

Det blir som det blir. Jag har svarat på allt och motiverat, diskuterat, analyserat och reflekterat på löpande band. Jag satsar ju på godkänt och godkänt borde det vara.

Nu ska jag sova en stund (hade en snurrig treåring i sängen i natt) och efter lunch ska jag slå in julklappar.

planer för våren

Nu har vi rensat upp bland barnens aktiviteter i vår. Gissa om vi blev glada när det visade sig att treåringens söndagsgympa ska flyttas till tisdagar.

Nu blir veckan så här i vår:
tisdag: treåringen gympa i skolans gympasal nära dagiset kl. fyra - i samband med hämtning
torsdag: sexåringens dans. kör varannan gång
fredag: åttaåringens musikverkstad
lördag: sexåringens simning på kvällen
söndag: åttaåringens fotboll på morgonen

Uppdelat på två vuxna känns det helt okej. Nu finns det nog tid och ork kvar till att göra lite roliga saker på helgerna. Gå ut i skogen, åka skridskor eller något annat.

Balansen mellan att låta barnen göra saker på fritiden och att familjen ska ha tid att bara vara, är svår tycker jag. Med ett barn blir ju två aktiviteter i veckan inte så mycket. Men med tre...

soffläge

Nu har jag ramlat ner i soffan - helt slut! Hann som tur var göra te och tända några ljus innan orken tog slut.

Gympaavslutning med treåringen, hem och äta samt bädda rent sängarna (eftersom jag utan att tänka efter hade tvättat sängkläder på förmiddagen) innan det var dax att gå och titta på sonens luciatåg. Fint och roligt lussetåg var det, med några nya sånger och lite show. Sonen var sååå fin som snögubbe.

Under promenaden hem gick jag och njöt av min fina familj. Tänk vilka goa ungar jag har, och så roligt de har tillsammans. För att inte tala om min underbare man.

Kärlek en kväll i advent.

utmärkelser

Jag har fått utmärkelser igen! Jag blir så glad och lite förvånad varje gång. Tänk att någon tycker om min blogg. Det finns ju så många fina. Extra roligt är det att de här kom från relativt nya bloggvänner.

Först den här från Tanketroll. (Jag blev jätteglad! Tänkte att jag lägger upp den sen...och så ramlade det ur hjärnan.)


Och så två färska från Chrissra! Den här:

(Den här har jag ju redan nominerat vidare, så jag gör inte det igen.)

Och den här:

Jag kopierar motiveringen från Chrissra:

Denna bloggen byggs och fylls av NÄRHET - närhet i rum, tid och förhållande! Dessa bloggarna är osedvanligt charmerande och söta, och syftet är att finna och att vara vänner. De är inte upptagna av utmärkelser och själviskhet. Vårt hopp är att när banden på dessa utmärkelser är gjorda, vill ännu flera vänner fortplantat sig. Var snäll och ge lite extra uppmärksamhet till dessa!! Ge denna utmärkelsen till åtta bloggare, som i sin tur väljer ut åtta bloggare. Kopiera in texten o bilden på deras utmärkelse...

...och nominerar dessa fina bloggar, som skriver tänkvärt och personligt och ligger mej lite extra varmt om hjärtat:

Tanketroll, Livet som Maria, Vida, Mariasbetraktelser, Vindensmelodi, Di, Chrissra, Mellanrum

adventsmorgon

Här sitter jag i lugn och ro. Maken och döttrarna är hos min bror för lek och hantverkshjälp. Sonen tittade på julkalendern och stack sedan i väg till en kompis.

Efter en rejäl sovmorgon känner jag mej hyfsat pigg. Tvättmaskinen jobbar för fullt och om en stund ska jag städa vidare i källaren.

Ska försöka komma ihåg att meditera en stund också, för eftermiddagen blir fartfylld. Avslutning på 3-åringens gympa och en timme senare ska sonen stå omklädd för att lussa för föräldrar och syskon till barnen i 2B. Det får nog bli ugnspannkaka igen.

lucia?

I kväll lussar vi för min mamma. Från vår familj blir det två tomtar och en tärna. Jag kommer med andra ord inte att bidra till själva tåget i år.

Hoppas att någon av brorsans tjejer ska vara lucia för annars blir vi utan. (Hm...jag kanske ska passa på att vara lucia. Det har jag inte varit sedan den tiden då alla som ville fick. Alltså ungefär trettio år sedan.)

julkort

Det blir nog julkort i år också. Trots att jag bestämde mej för att strunta i det. Maken fick plötsligt julinspiration och kom på att han ska göra julkort i helgen.

Och då kom vi på att det faktiskt var han som gjorde dem förra året också.

Imorgon ska vi dessutom familjestäda källaren. Min lilla syster med sambo ska sova i gästrummet nästa helg. Syster kommer redan på torsdag!!!!!!

idolgarv

Som vanligt när det är lotten som ska avgöra ropade jag:
- Titta, nu kommer Lotten!

Och så kom hon. Lotten alltså.

Hur roligt som helst.

mgn?

Maken kom hem med sin jobbjulklapp igår.
Det var ett roligt hopplock:

Svarta oliver
Marinerade vitlöksklyftor
Kallrökt, tysk skinka
Renkorv
Skaldjurspaté
Grissini
Ädelost med punchsmak
Löksill

Någon som kan räkna ut hur de hänger ihop?
Inte är det julen som är temat iallafall.

fredag idag

Vilken besvikelse. Jag var förberedd på snö och några minusgrader, och så var det fem plus och regn när jag vaknade.

Maken lämnade de stora barnen till skolfrukosten idag. Sonens klass ska gå lucia för hela skolan och genom en snabb morgonprocedur slapp han nervositeten.

Så jag och treåringen fick en mysig morgon tillsammans. Vi busade lite och åt mackor i soffan samtidigt som vi tittade på julkalendern. Efter att ha lämnat henne på dagis var jag ute och gick med Eva. Vi var riktigt nöjda med att vi inte lät oss stoppas av regnet.

Idag ska jag göra klart min tenta, har jag tänkt. Och maken hämtar barnen samt skjutsar sonen till musikskolan så jag har resten av dagen fri. Välbehövligt!

upptining pågår

Värmen som luciatåget spred lyckades inte mota bort den ruggigt fuktiga +1-gradiga luften som nästlar sig in genom tjocka klädlager och kyler ända in i märgen.

Nu ska jag mysa med en bok och varmt te framför brasan. Insvept i en filt.

Och glädja mej åt att det iallafall inte var regn som kom från skyn, utan snöflingor. Kanske är det vitt på marken i morgon bitti.

lussebullsbak

Igår kom jag äntligen till skott och bakade lussekatter.
Jag har inte alls haft lust eller ork att stå med det, så jag var förberedd på att åka och köpa fikabröd till dotterns julfest i kväll.

Men så svängde jag ihop en deg i går eftermiddag. Och i ett huj var det klart. Barnen var dock lite sura över att de inte fick hjälpa till. Men...men...vi hinner kanske med en sats till.

Jag tycker ju om att baka. Men när jag tänker att jag ska göra det tillsammans med barnen infinner sig sällan orken.

finaste lucian

I luciatåget bland lucior, tärnor, tomtar och pepparkaksgubbar var det en lucia som strålade extra klart och sjöng så vackert och fint. En lycklig liten lucia som för första gången fick ha ett alldeles eget julfirande på dagis. För så är det ju med syskondagis.

Och i publiken satt hennes mamma och var lyckligare än lyckligast. För i år kunde hon njuta av tillställningen och till och med dansa runt granen tillsammans med barnen.

I morgon är det dags för nästa luciatåg. Då kommer jag att titta extra mycket på en liten pepparkaksgumma. Också hon har i år sitt första alldeles egna firande. Vi håller tummarna för att det ska snöa under natten för förskoleklassen firar lucia utomhus.

På söndag är det dax för sonens firande. Han ska vara snögubbe i år. Med hatt, halsduk, morotsnäsa och knappar på magen kommer han att vara jättestilig.

Så härligt det är med barn. Man får verkligen en rejäl dos julstämning.

läkarbesök 081210

Efter en lång diskussion kom jag och läkaren fram till heltidsstudier under våren. Och om det inte fungerar så backar vi tillbaka. Det känns bra att få testa och att ändå ha en reträttväg.

Järntabletterna har hjälpt men jag ligger bara precis över gränsen, så jag ska fortsätta med järn framöver.

läkarbesök

Om en timme har jag tid hos min läkare.
Uppföljning av sjukskrivning.
Avslut?

Jag får väl lägga upp min tvekan, min oro och min vilja på bordet.
För att hitta en väg.
Min väg.

piskor och morötter

För ett och ett halvt år sedan skrev jag det här:

Piskor och morötter

Det här med alla krav
som jag ställer på mej själv.
Det är ju så att jag VILL bli bra igen.
Helst NU på en gång.

Men kraven känns som piskor
Jag måste lära mej att se det som en morot
- att bli frisk

Hur gör man?
Hur driver man sig framåt av lust
istället för av måsten???????

(gör jag någonsin det???)

Och jag inser hur långt jag har kommit.
(Trots att det inte känns så.)
Av att inte sträva någonstans.
Utan bara acceptera och följa min känsla.

Och lusten.
Ja, den kom när jag gjorde plats för den.
Kanske gömde den sig bakom alla måsten.
Tillsammans med glädjen.

julmåste

Jo, jag har ett julmåste.

Varje julafton korkar jag (eller min bror, den av oss som hinner först) upp en flaska must och säger:

- It´s a must!

Upprepningshumor på högsta nivå. En tradition sedan urminnes tider. (De senaste tjugo åren eller så.)

studiemål

Idag ska jag hugga in på den sista hemtentafrågan. Segt att ha så lång tid på sej (två månader) men bra för mej för jag har haft gott om tid att öva mina personliga mål:

- att kunna lägga i från mej en uppgift trots att jag inte är klar

- att kunna ta en paus när jag har värsta flytet (orkar inte riktigt med den där positiva stressen för lång tid åt gången)

- att bestämma att jag är klar med en fråga trots att jag ju har jättemycket tid kvar som jag skulle kunna använda till att göra bättre

- att skriva om det jag tycker är intressant och roligt och inte om det som jag tror att läraren vill ha. Idag ska jag t.ex. välja en vinkling som är svårare än den jag först tänkte på. Men den inspirerar mej mer och jag kommer att lära mej mer av den. Tidigare har jag nog mest kört på säkra kort, för att vara säker på att få bra betyg.

- att inse att det viktiga är inte betyget utan vad jag får ut av kursen.

julbröd

Jag växte upp med mammas hembakade bröd (och för min bror var det verkligen bokstavligt talat). Den enda gången hon inte bakade var i juletid. Och när vi hade köpebröd på bordet var det fest! Så mitt julmåste är Skogaholmslimpa. Med skinka och senap, med julost, med julkorv...mmmm.

Resten av året håller vi oss till nyttigare brödsorter, men från lilla julafton till nyårsafton är det Skogaholm som gäller.

Roligt egentligen, hur olika jultraditioner uppkommer.
Och så trevligt med en tradition som man bara kan bryta genom att göra mer.

vårens studier

Nu är jag jättesugen på heltidskursen i psykologi till våren. Kruxet är väl att hälsopedagogiken som jag läser nu fortsätter nästa termin också och den vill jag ju fortsätta på. Fixar jag att ha den som lågprioriterad "när jag har tid"-kurs till våren?

Jag har tre alternativ:
1) Fortsätta halvfartskursen i hälsoped. + halvfart sociologi i grannstaden (=tågresa var tredje vecka)
2) Psykologi helfart = skjuta upp vårterminens hälsopedagogik ett år = till hösten kan jag inte läsa B-nivån utan "måste" (för att få en rimlig studietid) läsa psykologi i grannstaden=tågresor tre ggr/vecka
3) Psykologi helfart + fortsätta halvfartskursen i hälsopedagogik

Min lillasyster läser psykologin nu i höst, men har fått godkänt att skriva uppsatsen tillsammans med mej i vår. Vilket känns toppenkul och säkert går mycket smidigare än att skriva med någon man precis lärt känna. Så alternativ 1 går bort.

Kortsiktigt känns nr 2 bäst, men om jag ska se ett år framåt tror jag mer på nr 3. Och jag tänker att jag kan börja läsa in litteraturen till hälsoped. nu när jag är klar med tentan, så är det "bara" grupparbetena kvar - och då måste jag ju släppa mitt kontrollbehov på dem.
Dessutom ska lillasyster lämna in en uppsatsplan till psykologin efter jul, och vi har redan börjat spåna på ämne, så vi kommer att vara väl förberedda till våren.

Ser ni hur jag övertygar mej själv om att jag ska fortsätta med min kurs? Hahahaha. Man kan alltid vinkla allt som man vill. Fast jag inser det vettlösa i att gå från att vara orolig för om man klarar heltid till att fundera över om man ska läsa 1,5-fart.

aktivitetsplanering

6-åringen ska sluta på fotbollen. Skönt! Och jag såg ju på förra träningen att hon inte tyckte att det var så kul. Kanske mest för att det hela tiden var de där duktiga killarna som tog bollen.


Dessutom har jag nog lyckats övertala 8-åringen att sluta simma. I stället ska vi åka hela familjen på lördagarna när 6-åringen simmar och på så sätt får 3-åringen också bada. I höst har vi inte orkat ta tag i några simhallsbesök utöver simträningarna, vilket hon tycker är urtrist (högst förståerligt!)


Nu klurar jag lite på 3-åringens gympa. Om vi skippar gympan på söndagarna och istället låter henne gå på barndansen som är precis före 6-åringens dans får vi två aktiviteter vid ett tillfälle, och har söndagarna lediga. En smart lösning i vår, men till nästa höst blir det inte lika roligt för då byter 6-åringen kurs och börjar på show kids, som är en annan dag.


Hmmmm.... lutar nog åt barngympan trots allt. Dubbelt så många tillfällen för halva kostnaden, och dessutom på gångavstånd.

givandets glädje

Nu har jag en fantastisk julklapp på G till min man. Trots att vi alltid säger att vi inte ska byta kan jag inte låta bli.

Visst är det en härlig känsla att ge utan att förvänta sej något tillbaka?

sovmorgon

Känner mej som en riktig latmask.
Sonen har haft en övernattande kompis och barnen har skött sej själva.
Vid nio kom minstingen in och väckte mej.
Då hade min man redan varit på jobbet i två timmar.
Igår stack han redan vid sex. (Installationshelg på jobbet.)

Jag kanske borde göra mej i ordning så att jag inte sitter i nattlinne när han kommer hem.

färgklick

Svart och grått.
Grått och svart.
Och kanske lite vitt.

Och så jag i limegrön kofta över en härlig tunika.
Röda skor som stack ut bland alla svarta stövlar.

För ett år sedan hade jag känt mej felklädd.
Men igår var jag bara glad.

(På dansgolvet - ett hav av rosa.)

För ett år sedan satt jag på ytterplats i publiken. I år var jag tillsammans med min dotter nere bland deltagarna. Utan en enda känsla av att vara fast.

mitt liv

Mitt liv är det värdefullaste jag har.
Hela jag fylldes av insikten.

Jag ska inte leva ett liv i anpassning
Jag ska inte vara rädd och inte våga försöka.
Jag ska inte bry mej om vad andra tycker.

Jag ska följa mitt hjärta
sjunga högt ute på gatan
och strunta i att städa!

nu gör vi stan!

Nu åker mjukbyxorna av.
Håret får en något mer stylad touch.
Och kortet laddas med cash.

Här ska shoppas!!!!



Inbillningsförsök.
I verkligheten ska jag packa in tre (nyligen av fritids med mellis utfordrade) ungar i bilen,
lämna av sonen på musikverkstan:
- Mamma, jag tycker nog att trummorna är roligast av det vi testat hittills"
- Jaha, vad skoj...hrmmm....

och släpa runt två döttrar i citygallerian i en dryg halvtimme.

kalenderkul

Häromdagen gick 3-åringen loss på storebrors julkalender, så de fick byta.

Idag konstaterade hon glatt:
- Titta, jag har redan öppnat luckan!

Vilken tur att hon inte riktigt hajjat vitsen med kalendrarna än.

Förresten, när det gäller chokladkalendarna var jag trots allt inte så wild and crazy som jag tänkt. Barnen får öppna kalendern efter middagen, och sonen konstaterade torrt att "alla andra" minsann öppnar sina på morgonen. Nästa år kanske...

busig mamma

- Mamma, det saknas en must i backen.
- Ja, den har jag druckit upp.

Sonen stirrar på mej med stora ögon!

tio treor

När jag ändå är igång svarar jag på lite fler frågor. Dessa hittade jag hos Vindens melodi.

Tre platser jag bott på:
Villaområdet som jag aldrig skulle återvända till men ändå gjorde
Lägenhet i stan
Hus på landet

Tre jobb jag haft:
Butiksbiträde
Betongarbetare
Rörmokare

Tre maträtter jag älskar:
Lax med ugnsrostade rotfrukter och avokadosås
Öländska kroppkakor med lingon och grädde
Stig-Arnes höstgryta

Tre viktiga händelser i mitt liv:
Första barnets födelse
Andra barnets födelse
Tredje barnets födelse

Tre saker jag skulle ta med mig om huset börjar brinna:
Mobiltelefonen så att jag skulle kunna ringa brandkåren.
Jag tror faktiskt inte att jag skulle tänka på prylar utan se till att alla kom ut. Kanske rafsa ihop lite ytterkläder och skor så vi slapp frysa.

Tre ordspråk jag gillar:
Gå inte över ån efter vatten
Bättre lyss till den sträng som brast än att aldrig spänna en båge
Bättre en fågel i handen än fem i skogen

Tre intressen jag har:
Läsa
Skratta
Tänka

Tre böcker jag läst som fastnat:
Iris Johanssons böcker och häften. Får mej ständigt att tänka om och tänka nytt.
Dalai Lama: Lycka.
Sagan om ringen-trilogin.

Tre sånger jag älskar att höra/sjunga:
Kungens lilla piga
"Du är så fin och jag tycker om dej...ingen är så fin som du i hela världen..."
I India land...

Tre Tack jag vill ge:
min man som är världens bästa!
mina barn för att de får vardagen att lysa
min mamma för att hon alltid finns där

fem åttor

Idag ska jag skriva på tentan. Så jag antog raskt Vidas utmaning.

8 favoritprogram:
- Dr House
- den roliga skåningen som har en talk show på fredagkvällar...Robins (?)
- julkalendern (det är kiss i muggen, det är kiss i muggen hojtar jag samtidigt som jag skrattar, men ingen annan tyckte att det var kul)

Hmmm... jag tittar väldigt lite på tv...och har dåligt minne så jag har inga gamla godingar som jag längtar efter heller.

8 saker jag gjorde igår:
- satt i dansstudion och tittade på 6-åringens sista danslektion för i år
- var på Coop och köpte lördagsgodis
- åt lördags (hm) godis
- kom på en spännande vinkling av en tentafråga
- tittade på julkalendern med familjen
- satt framför brasan med en kopp te och tänkte djupa tankar
- sov
- kvällspratade med maken

8 saker jag ser fram emot:
- att min lillasyster med sambo ska komma hit!
- fredagsmys med familjen
- julledigheten
- snön (någon gång måste den väl komma)
- lussekattsbaket
- barnens julfester och avslutningar (tänk positivt! tänk positivt!)
- att få vara lucia när vi lussar för mamma (hoppas att det finns en ljuskrona över till mej i år, annars får jag vara stjärngosse som vanligt)
- sovmorgon!!!!

8 favoritrestauranger:
- ett tapasställe i stan
- dagens Rasmus med underbara soppor

Jag är riktigt nöjd med att ha kommit på två ställen, faktiskt :)

8 saker på min önskelista:
- nya innetofflor
- väckarklocka
- spel till det Wii som jag hoppas att tomten kommer med
- böcker

Tja, det är väl det jag önskar mej. Sedan finns det ju en del immateriella önskningar (snö, ett underbart liv och sånt) och några som kostar en del kosing (ny cykel, nyrenoverat badrum, nytt hus) men dem lämnar jag därhän.

Anta gärna utmaningen, ni som vill.

barnens aktiviteter

Våra veckor ser ut så här:

Torsdag: 6-åringens dans (till våren ska vi köra varannan gång)
Fredag: 8-åringens musikverkstad (kör varannan gång)
Lördag: 6-åringens fotboll
6-åringens simning
Söndag 8-åringens fotboll
8-åringens simning (kör varannan gång)
3-åringens gympa

Å ena sidan är det ju jätteskönt att vi har vardagarna i stort sett lediga. Men helgerna känns ju inte så kul. Och dumt är det att barnens fotboll och simning hamnade på samma dag.

Jag har frågat sonen om han vill sluta simma men han simmar med klassbästisen och är ju verkligen ett vattendjur så han vill fortsätta. Och minstingens gympa är vid samma tid så vi har ändå en tid att passa. Dottern kanske kan tänka sej att sluta med fotbollen.

Eftersom det ligger på helgen så orkar de ju med, så det känns fel att gå in och plocka bort något som de tycker är kul... men ändå....

tröööötttt

Totalt "kolapsa framför teven"-trött är jag.

Orkade inte ge mej in på föreläsningen utan har suttit i källaren och kollat via nätet (kursen går parallellt på distans). Fast det var ganska meningslöst för jag kunde inte koncentrera mej utan har mest suttit och slösurfat. Inte ens sockerkicken jag fick av premiärmusten hjälpte.

Nu sitter jag i källaren och väntar på att barnen ska lägga sej så att jag sedan bara kan glida runt och säga godnatt till mina små älsklingar.

Var och lämnade prover idag. Undrar om järntabletterna hjälper något vidare. Är trött mest hela tiden och fryser för jämnan. Fleecetröja eller filt över axlarna är standard här hemma. Och då har vi ändå ett ickedragigt, normalvarmt hus. Höjer jag värmen mer måste jag bära pellets, säger maken. Så jag behåller fleecen på.

lunchdejt på ikea

Idag ska jag och maken tillbringa lunchen på ikea. Mina sista julklappar ska inhandlas. Det blir ett presentkort till mamma (som ska flytta i februari) och ett stort gosedjur till 3-åringen.

Mysigt att komma iväg en stund på tu man hand, men samtidigt kändes det stressigt så jag skippade morgonpromenaden med Eva idag. Jag känner mej nöjd och glad över att jag lyssnade på min magkänsla den här gången och inte körde på.

det gick finfint!

Som jag anat klarade jag bron galant. Var mest orolig på vägen dit över att jag skulle få yrsel och fick tänka på andningen för att inte glömma bort den (håller lätt andan när jag blir spänd - och då får man ju yrseln på köpet).

Ett par timmars pysslande med pärlor på ståltråd och sedan for jag hem igen. Började känna mej rastlös och ville få hemresan överstökad, så jag åkte hem ganska tidigt. Hemresan gick i ett huj. Plötsligt var jag ute på motorvägen och nästan hemma.

Väl innanför dörren kände jag värken i axlarna (inte så smart med pärlpyssel när man suttit och spänt sig i bilen) och tröttheten. Men trots att jag var supertrött kunde jag inte somna.

Idag är jag trött men glad. Jag gjorde det äntligen!!!!

Nu ska jag göra fläskpannkaka och sedan gå på Vernissage. Skolan bjuder in föräldrar och syskon till en utställning med barnens höstalster. 6-åringen längtar. Hon har ju följt med och tittat på brorsan i två år och nu ska hon äntligen få vara med själv.

tre stora stenar kvar

Jag har tre stora ångeststenar kvar att rulla undan (eller hoppa över).
Förhoppningsvis visar det sig att de bara är småsten som ligger och skaver lite, precis som jobbstenen var.

Trollen försvinner ju i solljus och nu är det dax att dra fram ännu ett troll ur skuggan.
Fast det är ju bara bildligt talat, eftersom jag ska göra det på kvällen.

Ikväll ska jag ensam, i mörker köra över den fasansfulla bron (vem vet, det kanske lurar ett troll därunder?).

I min tanke är det ett gigantiskt hinder, men jag tror faktiskt att det kommer att gå hur bra som helst. För nu är jag laddad.

På andra sidan bron väntar vännerna med julpyssel och glögg. Och jag har fått löfte om att bli hemskjutsad om jag inte skulle våga köra tillbaka igen.

Sedan är det bara två hemskheter kvar:
- åka buss in till stan (i Malmö gick det ju fint, men inte här....)
- tandläkaren

Inspirerad av Tanketrollet har jag faktiskt bokat en tid, men avbokade den raskt när jag insåg att den inföll på den körigaste veckan innan jul. Så tandläkarbesöket får bli efter nyår.

sockersött

Två blyga sexåringar står nära, nära.
Stirrar ner i marken.
Kikar då och då försiktigt på varandra.

Hon vet.
Han vet att hon vet.
Men bara hon vet vad hon tycker.